Sälj statliga affärsbolag
LEDARE
;)
I våras kom den utredning om ägarstyrning av de statliga bolagen, som finansmarknadsminister Peter Norman (M) beställt av förre Nordea-chefen Hans Dalborg. Nu har remissomgången genomförts och kritiska röster höjs. Dalborgs tanke är att skapa två förvaltningsbolag, ett för att hantera de bolag vars mål är att generera ekonomisk vinst, som till exempel LKAB och Vattenfall, ett skall ta hand om bolag vars främsta mål är samhällsnytta, till exempel Systembolaget.
En invändning, bland annat från Advokatsamfundet, är att bara företag som drivs på affärsmässiga principer skall drivas och förvaltas som aktiebolag och det ligger mycket i det. Risken är också att politiskt ansvar flyttas till bolagen. Dessutom bör sägas att både Systembolaget och Svenska Spel tycks vilja generera så mycket pengar som möjligt. I Svenska Spels fall är det sannerligen dags att släppa monopolet medan tid är och under ordnade former.
Staten äger 58 bolag, varav 43 är helägda. Tillsammans är de värda 580 miljarder kronor och förra året omsatte de 337 miljarder och gav 28 miljarder i utdelning. I dag sorterar de under Näringsdepartementet, som utser ordförande och styrelseledamöter. Tanken är nu att förvaltningsbolagen skall göra detta och se till att bolagen följer ägarnas direktiv. Och ägarna, det är ytterst medborgarna, men makten utövas förstås genom de folkvalda rikspolitikerna.
Dalborg vill att ägarstrategin skall beslutas av riksdagen en gång per mandatperiod och genom att regeringen varje år drar upp riktlinjerna för respektive bolag i den första gruppen. Men det blir minst sagt en krånglig och otydlig struktur som därmed skapas. Dessutom blir det svårt att skapa en långsiktig strategi i affärsupplägget i en sådan modell.
Politikerna skall inte driva affärsverksamhet, däremot dra upp ramarna inom vilket näringslivet skall verka. Ur den synpunkten kan det vara rätt att skapa förvaltningsbolag. Men i Dalborgs förslag är det ändå så att grunden för verksamheten alltså dras upp i riksdagen i början på mandatperioden och av regeringen varje år, så var finns egentligen huvudansvaret? Det är främst förvaltningsbolaget för de så kallade samhällsnyttiga företagen som får kritik i remissvaren. Nästa fråga som måste ställas är därför: Behövs det verkligen och skall dessa ens drivas som aktiebolag? Mycket pekar på motsatsen.
Vattenfall menar att förslaget nedgraderar och försvårar rekryteringen av kompetent ledningspersonal, som kritiken formuleras. Uppenbarligen vill man ha samma upplägg som tidigare med stor självständighet, men den modellen har ju rejält missbrukats. Det ser vi nu när ägarna måste börja röja upp i Vattenfall efter det kaos som förre koncernchefen skapade. Ingen varningsklocka ringde trots varnande röster.
Dalborg kommenterar kritiken med att han tycker att invändningar görs kring ett antal detaljer, som går att rätta till. Men kritiken har större tyngd än så och är värd att tas på allvar. Alliansregeringen bör ta sig en rejäl funderare innan den går vidare med det här viktiga ärendet. Och framför allt måste den i planeringen utgå ifrån att de flesta statliga affärsbolag skall säljas.
