Politik också för funktionshindrade
VALET 2010 DEBATT
Den 19 september förväntas vi alla göra vår plikt och rösta på ett parti. Men för personer med funktionsnedsättning finns en rad hinder för att utöva sin rösträtt. Vi vill peka på dem och föreslår en rad åtgärder som skulle leda till förbättringar.
Tänk dig att du har ett rörelsehinder och använder rullstol. Det är riksdagsval och du ska rösta. För att få mer information tar du dig till en av partiernas valstugor. Men där tar det stopp. Valstugan har ingen ramp och du kommer därför inte in. Så såg det ut för många inför valet 2006. De handikappades riksförbund lät granska 54 av 89 valstugor. Endast fem hade ramp och gick att besöka för rullstolsburna.
Inför varje val är det viktigt att medborgarna kan informera sig om de olika politiska partierna, oavsett om det är val till riksdagen, Europaparlamentet eller till kommun och landsting. För att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen behöver partierna använda sig av olika format. Till exempel kan en person med dyslexi behöva information inläst på en cd-skiva, en person med utvecklingsstörning ska kunna erbjudas information på lättläst svenska. Tyvärr brister det på många håll. Inte minst brister partiernas information via webben.
I våras presenterade företaget Funka Nu tillgängligheten på partiernas webbplatser. Alla fick kritik. Förvirrande strukturer, krångligt språk och bristande stöd för synskadade är några exempel. Vi anser att staten bör överväga att inte ge fullt partistöd till ett parti som inte erbjuder tillgänglig information för alla.
Om man väl har lyckats skaffa sig information och bestämt sig för att rösta kommer nästa hinder; möjligheten att rösta på samma villkor som alla andra. Inför senaste valet gjorde även Bygg klokt, ett samarbete mellan sex handikapporganisationer, en rikstäckande undersökning som visade att var tionde person med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga inte kom in i vallokalen via huvudingången. Istället blev de hänvisade till en annan ingång, vilket många upplevde som diskriminerande. Vi anser att ett stort ansvar vilar på valnämnderna i kommunerna eftersom de ansvarar för val- och röstningslokaler.
Även om själva val- eller röstningslokalen i sig är tillgänglig kan det finnas hinder i anslutning till byggnaden. För många är bilen en förutsättning att komma hela vägen fram till vallokalen. Därför måste det finnas parkeringsmöjligheter nära ingången, vilket inte är fallet alla gånger.
Enligt Regeringsformen utses riksdagen genom fria, hemliga och direkta val. Men det gäller inte alla. En del måste ta hjälp av någon annan att rösta, till exempel personer med synskada som använder punktskrift. På kuverten står partiets namn i punktskrift och i dessa ligger det en vanlig valsedel. Det är alltså inte möjligt att personrösta utan hjälp, vilket äventyrar valhemligheten. Dessutom finns kuverten i punktskrift bara för de partier som är representerade i riksdagen.
Ett annat problem för många är att valsedlarna är så små att storleken på valsedlarnas text varierar från sju till tio punkter. Ju fler kandidater att personrösta på desto mindre blir textstorleken. Detta utestänger eller försvårar för många att personrösta, såväl för dem med åldersbetingad synnedsättning som för synskadade. Vi vill ha en förändring av vallagen så att den kräver att storleken på valsedeln blir större. Dessutom bör texten ha en minimistorlek på 14 punkter så att betydligt fler ska kunna personrösta.
Andelen äldre i den svenska befolkningen ökar markant den närmaste tioårsperioden. Det innebär att allt fler kommer att ha en fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning, till exempel nedsatt syn eller demens. Detta ställer höga krav på tillgängligheten i samhället.
Till syvende och sist handlar det om demokrati. Om att kunna delta i samhället på lika villkor.
Tiina Nummi-Södergren
Ordförande, Synskadades Riksförbund
Ingrid Burman
Ordförande, Handikappförbunden
Carl Älfvåg
Generaldirektör, Handisam
