En fråga om befolkning och kvinnodödlighet
ABORTER DEBATT
Världens befolkning uppgick år 2010 enligt WHO till 6,84 miljarder. 2012 beräknas den nå 7 miljarder. Så sent som 1950 var den endast 2,55 miljarder. Därefter har befolkningsökningen varit dramatisk. Antalet födda barn per kvinna har minskat kraftigt världen över de senaste 30 åren, men eftersom en så stor del av befolkningen är i fertil ålder fortsätter ökningen starkt. Därtill kommer att en ökande del av världens befolkning kräver mer och bättre mat.
I ett av de senaste numren av Läkartidningen tar professorn i internationell hälsa i Stockholm, Staffan Bergström, upp problem kring aborter. Starka krafter i världen vill ju förbjuda dem. Det finns några Latinamerikanska stater där alla aborter är illegala.
Enligt WHO föds nu 135 miljoner levande barn per år. Samtidigt utförs varje år omkring 50 miljoner avsiktliga aborter. Cirka 20 miljoner av dessa betecknas som medicinskt osäkra, vilket betyder att de utförs av personer och i miljöer som inte håller rimlig medicinsk standard. De leder till 70 000–80 000 kvinnodödsfall. En stor andel av dem som dör är redan mödrar, vilket innebär att hundratusentals barn blir moderlösa. Dessutom gör osäkra aborter att 5 miljoner kvinnor drabbas av bestående biverkningar.
Huvudargumentet mot abort är att de utsläcker fostrens liv. Katolska kyrkan går så långt att den officiellt inte accepterar preventivmedel. Preventivmedel som hindrar ett befruktat äggs inväxt i livmodern, spiral och dagen-efter-piller, betraktas som dödande. Som väl är följer inte alla katoliker påvens bud. Jag har själv i Kenya arbetat tillsammans med katolska sjuksköterskor som energiskt hjälper kvinnor och män med olika slags preventivmedel.
Få tänkande personer betraktar abort som en handling utan betydelse. Men alla borde inse att aborter är ofrånkomliga. Många hoppas att abort- och preventivmedelsmotståndarna skulle väga de omkomna kvinnornas liv och de biverkningsdrabbades lidande mot principen att inte avbryta en tidig graviditet. Årtionden av debatt har visat att detta är en fåfäng förhoppning.
Tanken att god tillgång på preventivmedel skulle undanröja behovet av aborter har visat sig helt felaktig. Sverige har drygt 30 000 aborter per år trots att preventivmedel är mycket lättillgängliga. Detsamma gäller för andra länder i Europa. Länder som lagstiftat mot aborter har inte lyckats få bort dem.
Inom människorättsorganisationen Amnesty diskuteras abort som en livsviktig rättighet för kvinnor. Men åsikterna inom Amnesty är delade. Medlemmar från åtskilliga länder är motståndare till denna syn på aborter. Medlemmarna är dock eniga om att kvinnornas i många länder underordnade ställning måste förändras. Skulle kvinnor själva kunna styra sina liv skulle mycket av mödradödligheten förhindras.
Staffan Bergström anser att forskning visat att det inte går att konstatera någon tydlig tidpunkt då livet börjar. Viktigare än att diskutera när livet börjar är att ta ställning till vad som är skyddsvärt liv. Det innefattar många frågor. Kvinnorna som genomgår osäkra aborter måste tas med i diskussionen. Deras liv hör till de skyddsvärda.
Stig Andersson
Läkare, Säffle
Litteratur: Bergström, Staffan Har livet ingen början? Läkartidningen 2010, nr 4:160
