Vunna framsteg är inte alltid eviga
INTERNATIONELLA KVINNODAGEN DEBATT
;)
Foto: Lars Strömberg/SvD/Scanpix [Förstora]
I dag är en dag för att minnas. I år är det hundra år sedan den tyska kvinnorättskämpen Clara Zetkin tog initiativ till att fira en kvinnodag. I vår tid firas internationella kvinnodagen den 8 mars av FN och i många länder är det en helgdag. Men i dag är också en dag för att blicka framåt. Fortfarande finns strukturer och ordningar som missgynnar kvinnor i vårt samhälle. Med forskningens hjälp kan problem synliggöras. När forskningen samarbetar med omvärlden kan lösningar tas fram.
Under 1900-talets första decennier fördes på många håll en intensiv kamp för kvinnors rätt att rösta i demokratiska val. Kampen har pågått sedan dess. 1923 vanns samma lagliga rätt för kvinnor som för män att inneha statliga tjänster. 1965 förbjöds våldtäkt i hemmet. 1979 infördes en lag om jämställdhet i arbetslivet. 1983 blev alla yrken tillgängliga för kvinnor.
Men historien visar att vunna framsteg inte nödvändigtvis är eviga. Enligt Statistiska centralbyrån hade kvinnor år 2008 lägre lön i nio av de tio största yrkesgrupperna. Samma år tvingades 1 200 kvinnor att söka hjälp från Brottsofferjouren på grund av grov kvinnofridskränkning och överträdelse av besöksförbud. Centrum för genusforskning (CGF) vid Karlstads universitet använder vetenskapen som redskap för att synliggöra sådant som både hindrar och möjliggör jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi i styrelsen för CGF ser flera exempel där forskningen spelar en avgörande roll.
Det saknas modeller för hur man ska utveckla jämställdhetsarbete i näringslivet. Det mesta av tidigare forskning om just modeller för jämställdhetsarbete handlar om offentlig sektor. Områden som basindustri och tillverkningsföretag behöver också verktygen för att arbeta strukturerat med frågorna. Det kommer att vara en viktig framgångfaktor för dessa företag på en föränderlig arbetsmarknad.
Den lika rätten till utbildning är säkerställd i lagens mening. Men skillnader finns kvar. Många tekniska utbildningar lider brist på kvinnliga studenter. De som läser klarar utbildningen lika bra som männen, men möts i arbetslivet ofta av könsstereotypa förväntningar och lägre löner än män.
Samtidigt består också problem med mäns våld som riktas mot kvinnor. I 60 procent av alla anmälda kvinnomisshandelsfall förhörs aldrig den misstänkte. Problemet är tudelat. Dels visar bilden att kvinnomisshandel fortfarande förekommer, vilket aldrig kan tolereras i ett civiliserat samhälle. Dels visas samhällets prioriteringar av frågor som handlar om maktordning mellan kvinnor och män.
Problemen som beskrivs är exempel där forskningsverksamhet vid CGF bidrar till ökad medvetenhet, men också lösningar. De representerar en bild av den jämställdhetsproblematik som fortfarande finns. Ibland kan vi med vår verksamhet synliggöra problemen. Ett exempel är kvinnomisshandel där forskningen kan visa på problemen, men samhället i stort måste ta frågan på allvar för att hitta gångbara lösningar. Ibland bedriver vi utvecklingsarbete tillsammans med näringslivet för att utveckla konkreta lösningar som i exemplet med jämställdhetsarbetet i verkstadsindustrin.
Den internationella kvinnodagen är en dag att minnas de som har stått upp för självklara rättigheter. Rätten till utbildning, rätten till arbete, rätten till lika lön för lika arbete och rätten till makt och inflytande. I Sverige har utvecklingen över ett sekel sett gått framåt. Många fundamentala orättvisor har rättats till. Men komplexa samband och mekanismer i samhället som missgynnar kvinnor finns kvar.
Den 8 mars är en bra dag att reflektera över de frågorna. Årets andra dagar kan det som är fel åtgärdas, och det som är bra spridas till fler. CGF:s verksamhet är en kugge i ett modernt jämställdhetsarbete. Forskningen här bidrar till att skapa en vidare syn på jämställdhetsarbetet genom samarbete med näringsliv och organisationer. Genom ytterligare stöd och resurser till forskning inom området, kan vi på CGF bidra i ännu högre grad till utvecklingen av regionen.
Styrelsen för Centrum för genusforskning
Ann-Kristin Johansson
Anna Tufvesson
Annica Löfdahl
Christine Roman
Jan-Erik Odhe
Line Holth
Ulf Lidberg
Magnus Åberg
