Stoppa administrationens utbredning
SJUKVÅRDEN DEBATT
Vem vill att den vårdnära administrationen ska öka och i så fall varför? I dag placeras patienter i kö i väntan på behandling, medan administrationen flyter på i jämn takt. Det borde vara tvärtom. Patientströmmarna borde flyta på i jämn takt medan de administrativa uppgifterna skulle stå i kö i väntan på behandling.
Med vårdnära administration menar jag den administration som sjukvårdspersonal gör. Det är framför allt de yrken med legitimation jag tänker på. Den administration som utförs i Landstingshuset i Karlstad berör jag inte här och nu.
Den legitimerade personal som landstinget anställt för att arbeta med patienter, drabbas av en ökande administration, som gör att deras direkta patienttid minskar. Tyvärr har jag inte några aktuella uppgifter från i år beträffande just Landstinget i Värmland, men jag förmodar att det inte skiljer sig nämnvärt från övriga landet.
Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) visade år 2000 att en distriktsläkare använde i genomsnitt bara 47 procent av sin arbetstid för direkt patientarbete. Vad gjorde de för övrigt? Jo, administration och dokumentation 25 procent, kommunikation och möten 9 procent, utbildning, forskning och handledning 6 procent, ledtid, rast och övrigt 13 procent.
En specialistläkare hade bara 18 procent för direkt patienttid. Vad gjorde de för övrigt. Jo, på avdelning med direkt/indirekt patienttid 14 procent, administration och dokumentation 30 procent, kommunikation och möten 15 procent, utbildning, forskning och handledning 11 procent, ledtid, rast och övrigt 12 procent. Ingen använde ens halva arbetstiden för direkt patienttid! Från år 1975 till 2000 ökade antalet läkare i Sverige tre gånger, men antalet patientbesök/läkare/dag mer än halverades, från 9 till 4. Varför blev det så?
Tandläkarna inom Folktandvården i Värmland hade ifjol en direkt patienttid på 68 procent! I år är målsättningen att komma upp till 70 procent. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har utgått ifrån att tandläkarna ska arbeta 72 procent med direkt patientarbete, när man beräknat referensprislistan för tandvårdsavgifter. Varför kan tandläkarna komma upp i 70 procent, men inte läkarna inom den övriga vården? Beror det på att Folktandvården under en längre tid varit utsatt för konkurrens från privattandläkarna?
Kommer Lagen Om Valfrihet (LOV) att ge Vårdcentralerna den konkurrens som behövs, för att deras direkta patientarbete ska öka till tandläkarnas nivå? Vi får se. Den 3 maj startar verksamheten i Vårdval Värmland, där Landstingets vårdcentraler får verka på lika villkor som de privata.
Några frågor pockar på uppmärksamhet i denna diskussion:
1. Om den direkta patienttiden ökar, minskar då behovet av att anlita hyrläkare?
2. Är det nödvändigt för en hög patientsäkerhet att både sjuksköterskor och läkare ska föra journaler? Dokumenterar vi för mycket i dag? Vad är relevant?
3. Kan rapporteringen till de 69 nationella kvalitetsregister effektiviseras?
4. Behövs det flera sekreterare för att öka sjukvårdspersonalens direkta patienttid?
5. Vilka uppgifter kan vi politiker avstå från i våra beslutsunderlag, för att minska den vårdnära administrationen?
6. Är Socialstyrelsens krav på dokumentation relevant?
Det är många frågor som behöver diskuteras i fråga om den vårdnära administrationens utbredning. Kan det vara så att det med dagens datasystem ges möjligheter att ta fram statistik och dokumentation, som vi egentligen inte behöver. Men detta produceras därför att det är möjligt, men kanske att det inte alls skulle tas fram?
Vi behöver en översyn av den vårdnära administrationen, i syfte att minska den, till förmån för sjukvårdspersonalens direkta patienttid. Nyligen lämnade jag in en motion till Landstingsfullmäktige i frågan: ”Minst halva arbetstiden för vårdpersonal ska vara direkt patienttid”
Gert Ohlsson (FP)
Landstingspolitiker
