Svenska nötkreatur för ett uthålligt samhälle
DEBATT Miljöpolitik
Den svenska nötköttskonsumtionen kan minskas. En tredjedel av de klimatgaser som kommer från världens animalieproduktion beror på avskogning i Sydamerika, skriver Johan Bodegård m.fl.
Publicerad: 2008-08-01 06:00 | Uppdaterad: 2008-09-18 13:51
;)
Svensk nötköttsproduktion är resurseffektiv. Det svenska klimatet passar bra för odling av gräs och vi har ingen brist på vatten, skriver företrädare för en rad organisationer idag.
Foto: Stefan Gustavsson / Svd / Scanpix [Förstora]
Foto: Stefan Gustavsson / Svd / Scanpix [Förstora]
Vårt klimat angår oss alla. Därför krävs det att vi tar ett gemensamt och långsiktigt ansvar och sätter in klimatfrågorna i ett större perspektiv som också inkluderar ekonomisk och social uthållighet.
• De svenska nötkreaturen är en absolut förutsättning för ett värdefullt natur- och kulturlandskap. Svenska betesmarker har en unik artrikedom av växter, insekter, fåglar och däggdjur. De innehåller många spår från tidigare generationers brukande. 80 till 85 procent av dessa marker betas av nötkreatur. Vi har i Sverige ett unikt lagstadgat beteskrav för alla nötkreatur utom tjurar och av alla nötkreatur – om man räknar bort de minsta mjölkraskalvarna – går 80 till 85 procent på bete under sommaren.
En stor del av den hotade biologiska mångfalden återfinns i naturbetesmarkerna – värden som skulle gå förlorade om markerna inte betades. Utan gårdar med nötkreatur som betar skulle vi förlora det vackra, ljusa och variationsrika landskapet som möjliggör rekreation, goda boendemiljöer, ett bra underlag för företagande och en livskraftig landsbygd.
• Den svenska nötköttskonsumtionen kan minskas. En tredjedel av de klimatgaser som kommer från världens animalieproduktion beror på avskogning i Sydamerika. Antalet nötkreatur i världen har fyrdubblats under 1900-talet. Under samma tid har två tredjedelar av alla nötkreatur i Sverige försvunnit, och de blir färre och färre. I Sverige har nötköttskonsumtionen ökat från 17 till 25 kilo per person och år sedan 1990. Det innebär att hälften av det nötkött vi äter i Sverige är importerat. Därför kan nötköttskonsumtionen i vårt land minska utan att det drabbar de svenska miljömålen. Om vi äter mer svenskt naturbeteskött kommer naturbetesmarkernas unika värden att bevaras.
• Svensk nötköttsproduktion är resurseffektiv. Det svenska klimatet passar bra för odling av gräs och vi har ingen brist på vatten. Det är i första hand detta gräs och betet på naturbetesmarkerna som de svenska nötkreaturen lever av. På naturbetesmarkerna används inga kemikalier och ingen gödsel. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas av nötkreaturen till högvärdigt protein. Så har skett i årtusenden och därmed gjort det möjligt för oss att leva i denna del av världen.
Svenska djur växer snabbt tack vare bra djurmaterial, gott hälsoläge och god fodertillgång. Sammantaget gör det att utsläppen per producerat kilo nötkött blir lägre än vid produktion i områden som inte har samma goda förutsättningar.
Cirka 65 procent av nötköttet vi äter kommer från mjölkraserna; tjurar, stutar, kvigor samt kor som inte ska mjölkas längre. Det ger också lägre utsläpp per producerat kilo livsmedel eftersom utsläppen kan fördelas både på ren nötköttsproduktion och produktion av mejerivaror.
• Det behövs mer kunskaper. Vi klarar oss inte utan nötkreaturen. Men vi kan arbeta målinriktat för att öka kunskaperna om vilka åtgärder som behövs inom lantbruket för att minska utsläppen av växthusgaser. Det forskas till exempel på hur olika foderstater påverkar metangasproduktionen och hur man kan få ett ännu bättre kväveutnyttjande. Arbete pågår också för att sojan i största möjliga utsträckning ska kunna ersättas av inhemska proteinfodermedel.
Alla behöver ökade kunskaper för att kunna göra medvetna val - där klimateffekterna sätts in i ett helhetsperspektiv.
programchef Världsnaturfonden WWF
I samhällsdebatten
lyfts nötkreatur och köttproduktion fram som ett av flera problem. Det är riktigt att idisslarnas foderomsättning medför vissa miljöproblem. Men svenska nötkreatur är inte bara metangasproducenter. De är också en förutsättning för att kunna bevara den biologiska mångfalden och de är experter på att omvandla gräs till högvärdigt protein.• De svenska nötkreaturen är en absolut förutsättning för ett värdefullt natur- och kulturlandskap. Svenska betesmarker har en unik artrikedom av växter, insekter, fåglar och däggdjur. De innehåller många spår från tidigare generationers brukande. 80 till 85 procent av dessa marker betas av nötkreatur. Vi har i Sverige ett unikt lagstadgat beteskrav för alla nötkreatur utom tjurar och av alla nötkreatur – om man räknar bort de minsta mjölkraskalvarna – går 80 till 85 procent på bete under sommaren.
En stor del av den hotade biologiska mångfalden återfinns i naturbetesmarkerna – värden som skulle gå förlorade om markerna inte betades. Utan gårdar med nötkreatur som betar skulle vi förlora det vackra, ljusa och variationsrika landskapet som möjliggör rekreation, goda boendemiljöer, ett bra underlag för företagande och en livskraftig landsbygd.
• Den svenska nötköttskonsumtionen kan minskas. En tredjedel av de klimatgaser som kommer från världens animalieproduktion beror på avskogning i Sydamerika. Antalet nötkreatur i världen har fyrdubblats under 1900-talet. Under samma tid har två tredjedelar av alla nötkreatur i Sverige försvunnit, och de blir färre och färre. I Sverige har nötköttskonsumtionen ökat från 17 till 25 kilo per person och år sedan 1990. Det innebär att hälften av det nötkött vi äter i Sverige är importerat. Därför kan nötköttskonsumtionen i vårt land minska utan att det drabbar de svenska miljömålen. Om vi äter mer svenskt naturbeteskött kommer naturbetesmarkernas unika värden att bevaras.
• Svensk nötköttsproduktion är resurseffektiv. Det svenska klimatet passar bra för odling av gräs och vi har ingen brist på vatten. Det är i första hand detta gräs och betet på naturbetesmarkerna som de svenska nötkreaturen lever av. På naturbetesmarkerna används inga kemikalier och ingen gödsel. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas av nötkreaturen till högvärdigt protein. Så har skett i årtusenden och därmed gjort det möjligt för oss att leva i denna del av världen.
Utgår man från
den totala fodermängden som alla djur i svensk nötköttsproduktion äter under ett år så är andelen spannmål i genomsnitt bara 13 procent, andelen importerad soja är 1 procent. Inom mjölkproduktionen utgör sojan 3 procent.Svenska djur växer snabbt tack vare bra djurmaterial, gott hälsoläge och god fodertillgång. Sammantaget gör det att utsläppen per producerat kilo nötkött blir lägre än vid produktion i områden som inte har samma goda förutsättningar.
Cirka 65 procent av nötköttet vi äter kommer från mjölkraserna; tjurar, stutar, kvigor samt kor som inte ska mjölkas längre. Det ger också lägre utsläpp per producerat kilo livsmedel eftersom utsläppen kan fördelas både på ren nötköttsproduktion och produktion av mejerivaror.
• Det behövs mer kunskaper. Vi klarar oss inte utan nötkreaturen. Men vi kan arbeta målinriktat för att öka kunskaperna om vilka åtgärder som behövs inom lantbruket för att minska utsläppen av växthusgaser. Det forskas till exempel på hur olika foderstater påverkar metangasproduktionen och hur man kan få ett ännu bättre kväveutnyttjande. Arbete pågår också för att sojan i största möjliga utsträckning ska kunna ersättas av inhemska proteinfodermedel.
Alla behöver ökade kunskaper för att kunna göra medvetna val - där klimateffekterna sätts in i ett helhetsperspektiv.
programchef Världsnaturfonden WWF
Johan Bodegård
chef Artdatabanken
Sören Persson
vd Svenskt Sigill
Urban Emanuelsson
föreståndare centrum för biologisk mångfald CBM
Birger Svanström
ordförande Sveriges Hembygdsförbund
Lars Göran Pettersson
ordförande Lantbrukarnas Riksförbund LRF
Bengt Ingerstam
ordförande Sveriges Konsumenter i samverkan
Svante Axelsson
generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Ola Jennersten
Nöjen & evenemang
