Mycket talar för att Friedrich von Hayek är en av de viktigaste ekonomerna i världshistorien. Det som gör honom unik är att han är både jurist och ekonom, vilket innebär att hans böcker är särskilt betydelsefulla vid uppbyggnaden av fria, konstitutionella system. Det gäller särskilt i nyblivna demokratier. Här är det framför allt tillkomsten av den amerikanska konstitutionen i slutet av 1700-talet som är betydelsefull. Enligt von Hayek skall statens maktutövning vara bunden, begränsad och balanserad. Förhoppningsvis kan von Hayeks recept vara av betydelse vid uppbyggnaden av demokrati i Irak och kanske en gång i Syrien och Iran.
Personligen betraktar jag von Hayeks period vid universitetet i Freiburg som ytterst betydelsefull med de tre (ännu till svenska oöversatta) böckerna om lagstiftning, rättsstat, marknadsekonomi, rättvisa och frihet. En av grundtankarna är att det är möjligt att åstadkomma en spontan ordning underifrån och utan centrala direktiv (Adam Smiths ”osynliga hand”). Nobelpristagaren von Hayek föredrog termen katalaxi för marknadsordning (från grekiskans katallattein ”att byta” och ”att ta upp i gemenskapen”).
I Sverige har socialdemokratin naturligtvis inte följt von Hayeks rekommendationer, vilket gör att vårt land länge var på väg mot först ett ekonomiskt stillastående och sedan en allvarlig nedgång. Förändringen vid valet år 2006 förändrade mycket. Själv har jag funnit, jurist men inte ekonom, det sista bidraget i den nya Ratioboken med uppsatser (Kunskap, konkurrens och rättvisa – Hayek om marknadsekonomins processer, Ratio 2003, 130 sidor) särskilt värdefull. Här utreder von Hayek mer i detalj sin syn på marknadsordningens egenskaper. Ett fritt samhälle är ett pluralistiskt samhälle utan hierarkier. Det bör, tycker man, gälla oavsett om det är aristokrati, den kommunistiska ”nya klassen” eller det gamla svenska systemet med en socialistisk partiklass.
Hur mycket enklare, skriver von Hayek, hade det inte varit om det förelegat samsyn om de mål som föreligger: frihet, rättvisa och rättsstat, låga skatter och frihet för individen att utvecklas. Frånvaron av tvång är det västerländska system, som vuxit fram alltsedan de klassiska grekerna utvecklade individuellt, självständigt tänkande och som är den mest effektiva metoden för det mänskliga sinnets framsteg. Socialisterna förstår inte att det inte är tillräckligt med teknologisk kunskap. Det krävs också kunskap om vad som är mest effektivt och ekonomiskt. Energin är den enda tillgängliga enhetliga, knappa faktorn.
Ett annat viktigt avsnitt är frågan om den sociala rättvisans atavism, ett av von Hayeks favoritämnen, som behandlats grundligt i flera av hans böcker. Den år 2003 publicerade uppsatsen i den nya boken i denna fråga ger en god översikt. Den främsta negativa effekten av ”social rättvisa” är att den hindrar individer att åstadkomma allt de är kapabla till. Det gör socialismen till vår tids största ekonomiska olycka, då den hindrar miljoner barn att utveckla hela sin kapacitet. Synen att det är fel att ett begåvat barn tjänar mycket pengar och blir framgångsrikt är en stor tragik.
Det socialdemokratiska styret i Sverige måste i den hayekska analysen betraktas som ett stort misslyckande, ett land före 2006 på väg mot nedgång med växande antal pensionärer, rigida system byggda på den felaktiga tanken om ”social rättvisa”, stigande fattigdom, sjunkande löner i relativa tal. Ett bra uttryck för Sverige användes tidigare i den danska debatten, ”det skandinaviska fattighuset”.
Att läsa von Hayek i Sverige är viktigt, ännu viktigare är det dock att han läses och hans principer tillämpas i länder som blivande demokratin Irak och i totalitära stater som Syrien, Iran och Folkrepubliken Kina. I Sverige har det funnits motkrafter som verkar i von Hayeks anda. Kanske kan de nu inom ramen för Alliansregeringen föra in Sverige på ett nytt spår.
Bertil Häggman
Jur kand och författare
– 
