Fusket har blivit vardag
HÖGA SKATTER DEBATT
Det pågår en het debatt om fusk med olika bidragsformer. I 105 stadsdelar i Sverige lever majoriteten av de vuxna på bidrag snarare än på arbete. Beror det på bidragsfusk eller på att inte tillräckligt många jobb skapas? Mitt under förra högkonjunkturen var majoriteten av invandrare från icke-industrialiserade länder inte aktiva på arbetsmarknaden. Beror det på att många kombinerar bidrag med svart jobb eller på att en stel arbetsmarknad stänger ute duktiga personer från arbete?
Svaren är inte enkla att ge. Det är klart att den mycket höga arbetslösheten bland ungdomar, invandrare och i många glesbygdskommuner kopplar till politiska strukturer. Höga skatter och en trög arbetsmarknad stänger ute från jobb. Krångliga regler för nyföretagande hämmar jobbtillväxt. Inte minst utlandsfödda drabbas av dessa strukturer, som leder till att många aldrig får en riktig chans till arbete. Men vi kommer inte bort ifrån att Sverige har generösa bidragssystem som överutnyttjas, eller att den som kombinerar svart arbete med bidrag kan få en riktigt god inkomst.
OECD har visat att Sverige är en av de industriländer där det finns störst acceptans för svartjobb. Och konstigt vore annars. Inklusive dolda skatter betalar vi i regel en skatt i storleksordningen 60-70 kronor på varje ny intjänad hundralapp. Om person A ska jobba ihop 100 kronor för att betala person B för ett jobb måste skatt betalas i två led. Då finns ofta bara 10 kronor kvar för person B efter skatt. Men om båda jobben sköts svart blir det 100 kronor kvar. Det är inte märkligt att många vanliga medborgare någon gång jobbat svart.
Också överutnyttjandet av bidragssystem finns nära in på vår vardag. I maj 2008 beslöt riksdagen att införa krav på intyg vid vård av barn. Anledningen var att forskningen visade att fusket med tillfällig föräldrapenning motsvarade uppemot 650 miljoner kronor per år. Det fanns många som motsatte sig reformen. Varför misstänkliggöra föräldrar? Varför skapa en ännu större offentlig byråkrati för att detaljstyra medborgarna?
Men reformen har fungerat. Försäkringskassan gör ibland kontroller vid skolor och förskolor. Hur ofta inträffar det att barnen har varit på plats samtidigt som föräldrarna har begärt ersättning för vård av sjukt barn? Innan kravet på intyg hittade Försäkringskassan fusk i åtta procent av alla anmälda fall. Idag är det bara en procent.
Det kan låta som en glädjande nyhet att reformen har fungerat, men i slutändan visar det på att de som optimistiskt trott att fusket är begränsat har haft fel. överutnyttjande av bidragssystem har blivit vardag i Sverige. Som visats i boken ”Plan B – den dolda jakten på välfärd” så anger en mycket stor andel av svenskarna att de anpassat sitt beteende i syfte att vinna fördelar ur systemet minst en gång under de senaste fem åren.
Kombinerat med en svällande offentlig byråkrati förklarar det hur den offentliga sektorn varje år drar in 1 600 miljarder kronor, samtidigt som många känner att välfärden saknar resurser. Den stora samhällsutmaningen handlar om att få ned fusket. Ibland behövs mera kontroll. Oftast är den bästa lösningen att skapa system som bättre belönar den som arbetar hårt, sköter sig och inte överutnyttjar skyddsnäten.
Vi måste underlätta företagande, sänka skatterna för arbete och skapa en flexiblare arbetsmarknad. Det är ambitiösa reformer som kommer att ta tid att genomföra. Men enda alternativen är att som nu fortsätta leva med fusket, vilket inte är långsiktigt hållbart, eller att införa stränga kontroller på alla välfärdssystem, vilket få av oss önskar.
Nima Sanandaji
Vd Captus
Stefan Fölster
Chefsekonom Svenskt Näringsliv och medförfattare till "Plan B"
Fredrik Bergström
Medförfattare till "Plan B"
