Kulturmanifest för ett skapande Sverige
MODERATERNA DEBATT
;)
Foto: Bertil Ericson / Scanpix [Förstora]
Bygg ut satsningen på kultur i högstadiet, Skapande skola, till hela grundskolan. Det är det viktigaste kravet i det manifest som den moderata kulturkommittén i riksdagen presenterar efter kulturutredningen och inför alliansens diskussioner om en gemensam kulturpolitik under nästa mandatperiod. Vårt kulturmanifest består av två delar: grundprinciper för den framtida kulturpolitiken samt prioriterade satsningar.
Kulturskapandet ska vara fritt och kulturens visioner och mål formuleras främst av kulturskaparna själva. Det är grunden för det kreativa Sverige. Kulturpolitikens roll är att stödja institutioner och utövare, inte styra innehållet. Yttrandefrihet, mångfald och kvalitet är våra ledstjärnor för de politiska prioriteringarna. Till det politiska ansvaret för den offentligt finansierade kulturen hör att utöva ekonomisk kontroll och utvärdera måluppfyllelse.
Konstarterna har ett egenvärde, oavsett samhällelig nytta. Det finns positiva spridningseffekter av kulturutbud i andra sektorer, som arbetslivet, vården och skolan. Det stärker kulturens ställning i hela samhället, som en del av den intellektuella infrastrukturen, och bidrar till att kulturskapandet genomsyrar det offentliga, så kallad aspektpolitik. I ekonomiskt svåra tider är det en av politikens kärnuppgifter att värna anslagen till kulturen. Som kulturbärande parti slår vi vakt om bildningens och folkbildningens betydelse som en del av kulturarvet liksom humaniora i forskningen.
Regional förnyelse är ett viktigt tillskott till en liberalkonservativ kulturpolitik, som utgår från att inte allt kulturskapande ska styras från något tänkt centrum. Portföljmodellen är ett sådant verktyg för decentralisering av statens ansvar som ska prövas, givet att kvalitetskriterier respekteras.
Det faktum att förutsättningarna varierar över landet talar för olika avtalslösningar, asymmetri, vilket erfarenheterna från Västra Götaland och Skåne understryker. På kommunal nivå är det viktigt att värna de kommunala kulturskolorna och säkra elevers tillgång till biblioteken, samt de estetiska ämnenas ställning i gymnasieskolan.
Kulturskapandet känner inga nationella gränser, särskilt inte i en tid när Internet underlättar det kulturella utbytet. Politiken ska på olika plan – det lokala, nationella, nordiska, europeiska och globala – underlätta samexistens mellan olika kulturer, identiteter och traditioner. Laglig fildelning med respekt för upphovsrätten är ett medel för detta.
Kultursektorns växande ekonomiska betydelse är glädjande. Som tillväxtfaktor stärks kulturskaparnas ställning och arbetsmöjligheter. Det ökar alla medborgares möjligheter att ta del av ett brett kulturutbud och underlättar kulturaspektens spridning till andra samhällssektorer, till gagn för alla. Utan kulturskapare, ingen kulturell eller konstnärlig förnyelse.
I takt med ekonomins återhämtning efter den globala krisen förbättras också deras villkor, dels via den marknadsfinansierade kultursektorn när köpkraften åter ökar, dels tack vare stabila offentliga finanser som underlättar arbetet med att häva den underfinansiering som kännetecknar många institutioner och utövare.
Kulturanslagens andel av statsbudgeten har ökat de senaste åren. Men kulturpolitiken får inte förringas till bidragspolitik och kulturens finansieringsproblem kan inte lösas enbart med offentliga anslagsökningar. Idag utgör de enskildas kulturkonsumtion två tredjedelar av finansieringen och fler privata källor behövs som komplettering: pengar från stiftelser, vänföreningar, avdragsrätt för gåvor och donationer, ändrade skatteregler för sponsring och företags konstinköp.
En växande insikt i kulturkretsar om behovet av entreprenörskap och kunskap om egenföretagandets villkor är en tillgång i arbetet på att utveckla kulturmarknaderna, inte minst för professionella utövare med långa utbildningar. Till statens uppgifter hör att förbättra matchning och karriärväxling i utsatta kulturyrken.
Sammanfattningsvis vill vi i den moderata kulturkommittén göra följande kulturpolitiska prioriteringar inför valet:
• Bygg ut Skapande skola till att omfatta hela grundskolan
• Grunda en efterföljare till Framtidens kultur till stöd för nyskapande kulturprojekt
• Öka avbetalningen på (s)pringnotan, institutionernas eftersatta underhåll
• Styr arbetsmarknadspengar till centrumutbildningarna för fler kulturjobb
• Öronmärk även arbetsmarknadspengar till kulturlärlingar, enligt brittisk förebild
• Inrätta särskilda medel i näringspolitiken för satsningar på konst och design
Den moderata kommittén i riksdagens kulturutskott
Cecilia Magnusson
Anne Marie Brodén
Mats Johansson
Hans Wallmark
Olof Lavesson
Göran Montan
