Reformer för bättre resultat
DEBATT Värmlands skolor
Under de senaste fem åren har resultaten i flera av Värmlands skolor bli än sämre. Trots att resultatet för hela Värmland ligger något över riksgenomsnittet så har andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet öka, skriver Nina Larsson.
Publicerad: 2008-02-12 06:15 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:16
;)
Nina Larsson (fp)
Foto: Helena Karlsson/NWT arkiv [Förstora]
Foto: Helena Karlsson/NWT arkiv [Förstora]
Svensk skola har under de senaste åren toppat de internationella listorna vad gäller skolk, skadegörelse och antalet underkända elever. Många elever lär sig inte de grundläggande baskunskaperna i svenska och matematik och drygt var tionde elev går ut grundskolan utan att ha nått upp till kraven för gymnasiet.
De elever, som idag inte har godkänt i svenska, engelska eller matte när det går ut nian, borde ha fått stöd mycket tidigare. Vi vet att det viktigaste är att satsa på eleverna redan i lågstadiet. Men under de senaste åren har det satsats betydligt mer på eleverna i gymnasiet än i grundskolans tidigaste år. Ett av skälen är att problemen synliggörs först när eleverna får betyg. Idag är individuella programmet det dyraste gymnasieprogram av alla. Något som är helt orimligt.
Vi har infört kunskapsmål i trean och den räkna-läsa-skriva-garanti som innebär att ingen elev ska lämna lågstadiet utan att ha nått upp till målen. Alla elever måste få det stöd de behöver, såsom stödundervisning, speciallärare eller ett extra skolår i lågstadiet om så behövs. 900 miljoner kronor har regeringen satsat under de närmaste tre åren till de barn på lågstadiet som behöver mest hjälp och stöd för att klara kunskapsmålen. Det motsvarar ungefär 1 000 kronor per barn och år i lågstadiet.
I början av året lade alliansen även fram ett remissförslag till skriftliga omdömen i grundskolan. Från årskurs ett ska alla föräldrar få skriftlig information minst två gånger per läsår om hur det går för deras barn. Skolorna får själva avgöra hur dessa omdömen ska utformas. Dessutom kommer inom kort förslag presenteras kring hur den nya betygsskalan bör se ut och även att betyg ska ges från årskurs sex.
riksdagsledamot (fp)
Under de senaste
fem åren har resultaten i flera av Värmlands skolor bli än sämre. Trots att resultatet för hela Värmland ligger något över riksgenomsnittet så har andelen elever som inte är behöriga till gymnasiet ökat med 43 procent i Karlstad jämfört med 2002, i Kristinehamn med 31 procent och i Grums kommun har andelen ökat med 100 procent. Detta är alarmerande statistik och resultatet av år av socialdemokratiskt styre. Det största misstaget har varit att man har slutat mäta kunskaperna hos eleverna för att ingen ska känna sig utpekad och alla lika duktiga. Detta har drabbat de med störst svårigheter allra hårdast. Elever har på detta sätt halkat efter i årskurs efter årskurs tills det har varit för sent att göra något åt det.De elever, som idag inte har godkänt i svenska, engelska eller matte när det går ut nian, borde ha fått stöd mycket tidigare. Vi vet att det viktigaste är att satsa på eleverna redan i lågstadiet. Men under de senaste åren har det satsats betydligt mer på eleverna i gymnasiet än i grundskolans tidigaste år. Ett av skälen är att problemen synliggörs först när eleverna får betyg. Idag är individuella programmet det dyraste gymnasieprogram av alla. Något som är helt orimligt.
Därför genomgår
svenskt utbildningsväsende nu en totalreformering och folkpartiet och alliansen har lagt fram en mängd förslag för att vända denna nedåtgående trend för att Sverige åter ska bli världsledande.Vi har infört kunskapsmål i trean och den räkna-läsa-skriva-garanti som innebär att ingen elev ska lämna lågstadiet utan att ha nått upp till målen. Alla elever måste få det stöd de behöver, såsom stödundervisning, speciallärare eller ett extra skolår i lågstadiet om så behövs. 900 miljoner kronor har regeringen satsat under de närmaste tre åren till de barn på lågstadiet som behöver mest hjälp och stöd för att klara kunskapsmålen. Det motsvarar ungefär 1 000 kronor per barn och år i lågstadiet.
Lärarna har Sveriges
viktigaste yrke och elevernas framtida förutsättningar ligger i deras händer. Att elever som har välutbildade lärare får bättre resultat i skolan visar både svenska och internationella undersökningar. I och med lärarlyftet ges nu möjlighet till betalda studier där staten står för huvuddelen av lönekostnaden. Lärarlyftet kräver dock att även kommunerna tar ett visst ansvar, något som kan förbättras på många håll. Karlstad universitet har dessutom lyckats locka en stor del av de lärare som idag går någon av de fortbildande kurserna.I början av året lade alliansen även fram ett remissförslag till skriftliga omdömen i grundskolan. Från årskurs ett ska alla föräldrar få skriftlig information minst två gånger per läsår om hur det går för deras barn. Skolorna får själva avgöra hur dessa omdömen ska utformas. Dessutom kommer inom kort förslag presenteras kring hur den nya betygsskalan bör se ut och även att betyg ska ges från årskurs sex.
Resultaten i skolan
ska höjas, inte fortsätta att sänkas. Folkpartiet och alliansen satsar nu långsiktigt för att vi åter ska bli bäst i världen på utbildning.riksdagsledamot (fp)
Nina Larsson
Nöjen & evenemang
Arvika: Såguddens Friluftsmuseum
Karlstad: Kulturkoftorna och Värmlands Museum
Sunne: Kolsnäs
Torsby: Graneviks Folketspark
Karlstad: Best Western Hotel Gustaf Fröding
Karlstad: Karlstads Brukshundklubb
