;)
En läroplansdebatt har blossat upp i media. Den handlar om skolans värdegrund och hur den bäst förmedlas och vad som kan hindra att den förmedlas. I centrum för debatten har ett julspel hamnat. Ett julspel som framförs i en kyrka. Sannolikt avses en gestaltning av julevangeliet, alltså en berättelse om Jesu födelse. Skall barnen i Filipstad och Lesjöfors få se detta julspel? Och i kyrkan? Vad säger läroplanen om detta? Kan det stå i strid med skolans värdegrund?
Detta är en undran
från en rektor i Filipstad. I sin undran lyfter hon fram citat från värdegrunden som: ”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” (NWT 12/10, signerat av Lena Kåräng, rektor och områdeschef för förskoleverksamheten i Filipstad).Hennes problem tycks handla om vad dessa värden har eller inte har med berättelsen om Jesu födelse att göra. Eller om denna berättelse i form av en gestaltning, ett julspel, ”teater”, rentav kan hindra att dessa värden hålls levande i arbetet med barnen.
Enligt läroplanen skall
dessa värden inte enbart hållas levande utan skolan skall dessutom ”gestalta och förmedla” dem. Att observera är också, att i nästa mening berättar läroplanen hur detta skall gå till, nämligen som följer: ”I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” (Lpo 94, sidan 3) (obs, min fetstilsmarkering) Det framhålls med andra ord i läroplanen att de angivna värdena står i överensstämmelse med den etik som förvaltas av just bl a kristen tradition till vilken berättelsen om Jesu födelse hör.Den motsättning som målas upp av Lena Kåräng mellan kristen tradition (vari ett julspel om Jesu födelse är en del) och de värden som skall gestaltas och förmedlas i skolan framstår följaktligen som en obegriplig och ologisk konstruktion.
Vad har då ett julspel
som gestaltar Jesu födelse med de nämnda värdena att göra förutom att det kan sägas vara en del av den kristna traditionen? Att uppmärksamma någons födelse efter över 2 000 år innebär naturligtvis att den personen representerar något betydelsefullt.Det betydelsefulla i det här sammanhanget är att de värden som läroplanen talar om som något skolan ”skall gestalta och förmedla” är de värden som denna person, Jesus, gestaltade och förmedlade genom sitt sätt att leva och som det berättas om i Bibelns fyra evangelier. Det är berättelser som gestaltar just människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta, förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Det förtjänar också att påpekas att det står i målen som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret enligt läroplanen ”att eleven skall kunna återge och levandegöra några grundläggande bibliska berättelser”.
Ett annat citat ur
läroplanen som kan vara upplysande i sammanhanget är: ”Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret. Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider.” (Lpo 94)Värt att uppmärksamma i sammanhanget är även att personen Jesus framhålls som ett föredöme inte enbart inom den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism utan även inom judendom och islam, där Jesus upprätthåller en profetstatus. Han har t ex en framträdande plats i Koranen och är den näst efter Muhammed viktigaste profeten inom den traditionen. Särskilt uppmärksammas just Jesu födelse i Koranen och inte minst Jesu mor, Marias, bebådelse genom änglarna i sura 3 vers 37ff.
Den diskussion Lena
Kåräng tar upp och den oro hon ger uttryck åt skall givetvis tas på allvar. Men den får inte leda till att barnen berövas sitt kulturarv och de centrala berättelser som ingår i den kulturskatt som har frambringat den värdegrund som regering och riksdag genom sin i demokratisk ordning fastslagna läroplansskrivning uppdragit åt skolan att gestalta och förmedla. Hur skulle det se ut om vi skär av rötterna till vårt gemensamma livgivande träd.docent i religionsvetenskap
Karlstads universitet
– 
