Grundlagsdebatten angår oss alla
DEBATT Statsskicket
Därmed kom Sveriges grundlag mer att likna Sovjetunionens än andra västliga demokratiers. Resultatet har vi sett i ett flertal fall av offentligt maktmissbruk mot olika minoriteter, skriver Dick Erixon och Sture Åström.
Publicerad: 2007-10-15 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:55
;)
Grundlagen ska sätta tydliga gränser för "makten", eftersom medborgarna har överlämnat de yttersta maktmedlen till staten, skriver Dick Erixon och Sture Åström.
Foto: Henrik Montgomery/Pressens bild [Förstora]
Foto: Henrik Montgomery/Pressens bild [Förstora]
Sedan 2004 arbetar Grundlagsutredningen med uppgift att göra ”en samlad översyn av regeringsformen”, d v s vår grundlag. Den berör i allra högsta grad alla medborgare, men har hittills gått ganska obemärkt förbi. De flesta vet inte om den.
Grundlagen skall alltså skydda medborgarna från staten, inte tvärtom. I Sverige är staten lika med politikerna. Samtidigt är det just de som skall skriva om grundlagen. Utredningens egen expert, docenten Henrik Oscarsson, uttryckte det på följande sätt i sin rapport den 27/7 2007: ”Men det är inte självklart att summan av partiintressen leder till allmänintresse i grundlagsfrågor”. (sidan 2)
Han har förstått att sedan politikerna utvecklats till en egen yrkeskår, kan de inte alltid representera sina väljare helt och fullt. Därför är det så viktigt att vi vanliga medborgare deltar i debatten. Den skall inte bara föras av politiker, jurister och andra experter. Det är för oss medborgare grundlagen måste ändras.
Syftet med att ersätta 1809 års regeringsform, den som vi firar på nationaldagen, var alltså att få bort maktdelningen. Därmed kom Sveriges grundlag mer att likna Sovjetunionens än andra västliga demokratiers. Resultatet har vi sett i ett flertal fall av offentligt maktmissbruk mot olika minoriteter. Bland dem kan nämnas:
• År 1986 konfiskerades 7 procent av livförsäkringsbolagens, och därmed pensionärernas kapital med en särskild skatt, den s k engångsskatten.
• År 1997 beslöts att privata änkepensioner skulle räknas som inkomst. Det minskade den statliga pensionen, som änkans man en gång velat komplettera med en särskild försäkring enligt då gällande lagar. En del av 45 000 änkors tillgångar konfiskerades.
• Tvärt emot grundlagens tydliga skrivningar om kommunalt självstyre, tvingas många kommuner idag beskatta sina invånare för att sända pengar till andra kommuner. Trots juridiska protester trixades en lag om detta fram. Reglerna för fördelningen av dessa pålagor och dessa pengar blir ohållbara från tid till annan. De diskuteras därför ständigt, vilket inbjuder till kohandel och godtycke.
• Längs Östersjökusten finns fiskevatten, som ägs av intilliggande jordbruksfastigheter. År 1985 införlivades fiske där i allemansrätten. Äganderätten gjordes därmed meningslös utan ersättning, vilket innebar klar konfiskation. Därmed har rent rovfiske blivit legalt, medan ägarnas tidigare fiskevård upphört. Fiskevattnen har sålunda blivit närmast värdelösa även för allmänheten.
• I Helsingborg hotade kommunen 2005 med sin förköpsrätt för att köpa mark under marknadsvärdet. Ett dödsbo hade sålt en fastighet inom familjen till ett ”vänskapspris”, men kommunen gick emellan. Den erbjöd ett högre pris, för att inte riskera en utdragen överklagandeprocess och istället nå en ”förhandlingsuppgörelse”. Detta pris var ändå avsevärt lägre än gängse marknadspris. Ett hål i lagen gjorde en process osäker, så säljarna accepterade. I praktiken innebar det konfiskation av en del av fastigheten.
Man kan säga att en demokratis ”kvalitet” visas av det sätt, på vilket den skyddar sina minoriteter. Den minsta minoriteten är den enskilde medborgaren. Dagens grundlag tillåter ”majoritetens diktatur”. Det anstår inte en god demokrati. Låt oss nu höja den svenska demokratins kvalitet genom att aktivt bevaka medborgarintressena i öppen och livlig debatt.
styrelseledamot i MRR
I en demokratisk stat
ska ”rätt” baseras på ”lag”, inte på ”makt”. En grundlag eller konstitution behövs då som underlag och riktmärke för alla andra lagar. Grundlagen ska sätta tydliga gränser för ”makten”, eftersom medborgarna har överlämnat de yttersta maktmedlen till staten. Maktmissbruk kan förekomma överallt i samhället, och det är statens uppgift att med sin makt förhindra sådant medborgarna emellan. Men när missbruk kan ske med statens makt som medel, kan det bli gränslöst. En tillfällig majoritet skall inte kunna inkräkta på de rättigheter medborgarna betraktat som omistliga under sekler.Grundlagen skall alltså skydda medborgarna från staten, inte tvärtom. I Sverige är staten lika med politikerna. Samtidigt är det just de som skall skriva om grundlagen. Utredningens egen expert, docenten Henrik Oscarsson, uttryckte det på följande sätt i sin rapport den 27/7 2007: ”Men det är inte självklart att summan av partiintressen leder till allmänintresse i grundlagsfrågor”. (sidan 2)
Han har förstått att sedan politikerna utvecklats till en egen yrkeskår, kan de inte alltid representera sina väljare helt och fullt. Därför är det så viktigt att vi vanliga medborgare deltar i debatten. Den skall inte bara föras av politiker, jurister och andra experter. Det är för oss medborgare grundlagen måste ändras.
Den svenska grundlagen
omarbetades senast 1974. Dåvarande justitieminister Lennart Geijer (s) sade inför beslutet: ”Att den i nu gällande regeringsform ännu formellt kvarstående maktdelningsprincipen därmed försvinner ser jag som en betydande vinning och ett väsentligt inslag i reformen.”Syftet med att ersätta 1809 års regeringsform, den som vi firar på nationaldagen, var alltså att få bort maktdelningen. Därmed kom Sveriges grundlag mer att likna Sovjetunionens än andra västliga demokratiers. Resultatet har vi sett i ett flertal fall av offentligt maktmissbruk mot olika minoriteter. Bland dem kan nämnas:
• År 1986 konfiskerades 7 procent av livförsäkringsbolagens, och därmed pensionärernas kapital med en särskild skatt, den s k engångsskatten.
• År 1997 beslöts att privata änkepensioner skulle räknas som inkomst. Det minskade den statliga pensionen, som änkans man en gång velat komplettera med en särskild försäkring enligt då gällande lagar. En del av 45 000 änkors tillgångar konfiskerades.
• Tvärt emot grundlagens tydliga skrivningar om kommunalt självstyre, tvingas många kommuner idag beskatta sina invånare för att sända pengar till andra kommuner. Trots juridiska protester trixades en lag om detta fram. Reglerna för fördelningen av dessa pålagor och dessa pengar blir ohållbara från tid till annan. De diskuteras därför ständigt, vilket inbjuder till kohandel och godtycke.
• Längs Östersjökusten finns fiskevatten, som ägs av intilliggande jordbruksfastigheter. År 1985 införlivades fiske där i allemansrätten. Äganderätten gjordes därmed meningslös utan ersättning, vilket innebar klar konfiskation. Därmed har rent rovfiske blivit legalt, medan ägarnas tidigare fiskevård upphört. Fiskevattnen har sålunda blivit närmast värdelösa även för allmänheten.
• I Helsingborg hotade kommunen 2005 med sin förköpsrätt för att köpa mark under marknadsvärdet. Ett dödsbo hade sålt en fastighet inom familjen till ett ”vänskapspris”, men kommunen gick emellan. Den erbjöd ett högre pris, för att inte riskera en utdragen överklagandeprocess och istället nå en ”förhandlingsuppgörelse”. Detta pris var ändå avsevärt lägre än gängse marknadspris. Ett hål i lagen gjorde en process osäker, så säljarna accepterade. I praktiken innebar det konfiskation av en del av fastigheten.
Många med oss anser
att ovan nämnda fall är oförenliga med grundlagen, men ingen domstol kan utfärda en dom med den motiveringen. Orsaken är det s k ”uppenbarhetsrekvisitet” i grundlagen, d v s domstolen måste finna oförenligheten så grov att den är ”uppenbar”. Det kan den ju aldrig vara, om en majoritet av riksdagsledamöterna tyckt att deras beslut var förenligt med grundlagen. Det bör vara ”uppenbart” för alla att denna skrivning är orimlig.Man kan säga att en demokratis ”kvalitet” visas av det sätt, på vilket den skyddar sina minoriteter. Den minsta minoriteten är den enskilde medborgaren. Dagens grundlag tillåter ”majoritetens diktatur”. Det anstår inte en god demokrati. Låt oss nu höja den svenska demokratins kvalitet genom att aktivt bevaka medborgarintressena i öppen och livlig debatt.
Ett första krav bör vara
inrättandet av en författningsdomstol, som gör precisa tolkningar av grundlagens mening och innehåll oberoende av tillfälliga politiska vindar. En sådan finns i flertalet demokratiska länder. Sverige bör inte vara sämre.styrelseledamot i MRR
Dick Erixon
ordförande i Medborgarrättsrörelsen MRR
Sture Åström
Nöjen & evenemang
