Ingen mening att lägga ned bygdeskolorna
Debatt: Årjängs kommun
Angående skolfrågan i Årjängs kommun
I Värmlandsnytt meddelades barn- och utbildningsnämndens oeniga förslag om en nedläggning av Bön och Blomskogs skolor. ”Färre elever och kravet på behöriga lärare är några av skälen till att majoriteten vill lägga ned” (Värmlandsnytt 1/10). Jag undrar om en skola då kan ha mer än 100 procent behöriga lärare? Så är fallet i mitt barns skola i Bön – 100 procent behörighet. Vad gäller elevunderlaget är det i nuläget 27 elever på skolan och förväntas vara 37 elever 2017.
Jag förstår att en ansvarstagande kommun måste se till att skapa en budget i balans, och ibland måste vissa verksamheter läggas ned. Det jag däremot inte förstår är hur Årjängs kommun skulle klara av att leva upp till sina egna argument om att en nedläggning handlar om att höja kvaliteten samt leva upp till kraven i den nya skollagen?
Enligt forskning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (www.ifau.se) ger mindre klasser bättre resultat och på sikt högre lön för eleverna när de ska ut i yrkeslivet. Vidare är trygghet det som behövs för att ett lärande ska kunna ske (www.do.se) Så som jag tolkar Buns beslut så ska man offra de små skolorna för att rädda de stora. På vilket vis lever inte bygdeskolorna upp till de nya kraven i skollagen och var brister kvaliteten?
Om vi bortser från att höja respektive sänka kvaliteten, så skulle ju Buns oeniga förslag enbart kunna handla om pengar, men det finns ingen ekonomisk analys genomförd som talar om för oss invånare hur mycket pengar en nedläggning av skolorna skulle ge. Hur vet man då hur mycket kommunen kan investera i centralskolorna i Töcksfors och Årjäng? Bygg inte större skola i Årjäng än att resten av kommunen kan överleva.
Vidare är ingen konsekvensbeskrivning av en nedläggning implementerad. För det är väl inte tänkt att det ska bli fler elever i dessa redan trångbodda skolor, utan en rejäl utbyggnad? I Töcksfors har personalen trollat med knäna förut men det är knappats det som höjer kvaliteten långsiktigt för en redan överfull skola. Eller är det här en nedläggning av högstadiet i Töcksfors döljer sig?
Min skräck som förälder är att barnen ska sluta på en skola med behörig personal, stora fina lokaler som underlättar arbetsro och lärande och där närheten till naturen gör att man lätt förlägger en del av undervisningen ute, för att börja i en verksamhet som inte är rustad för att ta emot fler barn och därmed skulle en sänkning av kvaliteten kunna bli verklig för alla inblandade barn och personal. När beslut tas som rör barn, så ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 3.
Så om det skulle visa sig att man inte lyckas höja kvaliteten, inte leva upp till skollagen på ett bättre vis än i dag och inte tjänar pengar på dessa förslag, vad är då vitsen med en nedläggning? Ni folkvalda politiker i Årjängs kommun, låt 2013 bli året då ni gav oss invånare en ordentlig och väl genomtänkt skolpolitik till följd av en rejäl förutsättningslös skolutredning!
Jennie Persson
Förälder i Östervallskog
