Stoppa skenande markavsättningar
DEBATT Skogsbruk
Det är nu hög tid att regeringen markerar var skåpet skall stå, innan markavsättningståget skenar iväg, skriver Christer Segerstéen och Linda Hedlund.
Publicerad: 2007-03-26 15:19 | Uppdaterad: 2008-08-29 15:48
Arbetet med de kommande miljömålen för perioden 2010–2020 är i full gång. Skogsstyrelsens arbete med miljömålet Levande skogar ångar på. Med den gamla regeringens direktiv i ryggen, gasas det på rejält med tankar och idéer om hur ytterligare produktiv skogsmark skall användas för naturvårdsändamål.
De frivilliga avsättningarna behöver enligt Skogsstyrelsen öka med 50 000 ha. Det förutsätts vidare att skogsägarna avsätter 350 000 ha ”värdekärnor” som myndigheterna pekar ut, t ex nyckelbiotoper. Det motsvarar den areal som idag avsättes frivilligt, men som Skogsstyrelsen inte bedömer vara skyddsvärd. Summerar man de tillkommande arealerna, talar vi om en fördubbling mot nu gällande mål.
Från familjeskogsbrukets, d v,s 50 procent av skogsmarken, säger vi ett klart och tydligt NEJ till ytterligare avsättning av mark för naturvårdsändamål. Vi står upp för nu gällande mål, 900 000 ha. I det målet skall enligt vår bestämda uppfattning inrymmas alla de avsättningar som sker av ett eller annat skäl och inte inrymmes i § 30 Skogsvårdslagen, dvs den generella hänsynen. Om man vill återskapa ett 1700-tals landskap, får det ske inom befintliga ramar.
Vidare är det viktigt att vi kommer bort från ”stuprörstänkandet”, det vill säga att man tar varje fråga var för sig och inte ser till helheten. Med den som styrande princip, kommer t ex klimatfrågan få en central roll. Med tanke på att vi i Sverige har riklig tillgång på vatten, kommer vi att ha ett ansvar att producera mer biomassa och då inte enbart för egen del. Sverige kommer inom EUs ram få ett större åtagande än andra medlemsländer. Därför kan man inte ensidigt öka markavsättningarna för naturvård.
chef LRF Skogsägarna
Skogsstyrelsens idéer
är att, förutom dagens mål om 900 000 hektar, avsätta ytterligare 250 000 ha som formellt skydd. Vidare talas det om ytterligare 100 000–200 000 ha produktiv skogsmark skall skyddas med hänsyn till bl a våtmarker och vattendirektiv. Även ovanför fjällgränsen bör mer mark avsättas. Som om detta inte räcker, talar man om mark för restaurering, det vill säga återskapa ett landskap som fanns för ett antal hundra år sedan.De frivilliga avsättningarna behöver enligt Skogsstyrelsen öka med 50 000 ha. Det förutsätts vidare att skogsägarna avsätter 350 000 ha ”värdekärnor” som myndigheterna pekar ut, t ex nyckelbiotoper. Det motsvarar den areal som idag avsättes frivilligt, men som Skogsstyrelsen inte bedömer vara skyddsvärd. Summerar man de tillkommande arealerna, talar vi om en fördubbling mot nu gällande mål.
Från familjeskogsbrukets, d v,s 50 procent av skogsmarken, säger vi ett klart och tydligt NEJ till ytterligare avsättning av mark för naturvårdsändamål. Vi står upp för nu gällande mål, 900 000 ha. I det målet skall enligt vår bestämda uppfattning inrymmas alla de avsättningar som sker av ett eller annat skäl och inte inrymmes i § 30 Skogsvårdslagen, dvs den generella hänsynen. Om man vill återskapa ett 1700-tals landskap, får det ske inom befintliga ramar.
Skogsstyrelsen pekar
på, att man inte kommer att nå befintligt mål 2010. Cirka 150 000 ha formellt skydd kommer att återstå. Utnyttja därför den kommande miljömålsperioden till att lugn och ro lösa områden som exempelvis östra Vätternbranten och Norrtäljeområdet. Låt oss gemensamt utveckla befintlig naturvård. Vi tänker på ett mer flexibelt naturvårdsavtal, generella hänsynen, råd och utbildning avseende frivilliga avsättningar.Vidare är det viktigt att vi kommer bort från ”stuprörstänkandet”, det vill säga att man tar varje fråga var för sig och inte ser till helheten. Med den som styrande princip, kommer t ex klimatfrågan få en central roll. Med tanke på att vi i Sverige har riklig tillgång på vatten, kommer vi att ha ett ansvar att producera mer biomassa och då inte enbart för egen del. Sverige kommer inom EUs ram få ett större åtagande än andra medlemsländer. Därför kan man inte ensidigt öka markavsättningarna för naturvård.
Alliansens företrädare
signalerade under valrörelsen och tiden därefter att en nyordning var på gång när det gällde naturvårdsfrågorna, både hur man skall gå tillväga samt tilldelning av resurser. Det är nu hög tid att regeringen markerar var skåpet skall stå, innan markavsättningståget skenar iväg.chef LRF Skogsägarna
Christer Segerstéen
ordförande LRF Skogsägarna
Linda Hedlund
Slottsbron: Fd Folkets Hus
Värmlands Nysäter: Hasslerudsparken
Blomsterhult: Blomsterhult Logen Mitt i Skogen
Forshaga: Auktionshallen Geijersgatan 2
Karlstad: Auktionsverket i
Arvika: Johans Diversehandel Mosseberg maskingränd 2
