Livskvalitet även i livets slutskede
Debatt: Palliativ vård
;)
Vi har en fantastisk vård och omsorg med personal och närstående som gör beundransvärda insatser för personer i livets slutskede. Alla dessa är värda respekt och ett uppgraderat stöd från samhället. Närstående vittnar om förbättringsbehov. Personal pekar på organisationsbrister och felfördelade resurser. Socialstyrelsen anser att denna vård varit för lågt prioriterad och konstaterar att vården i livets slutskede (palliativ vård) ser väldigt olika ut i landet.
Socialstyrelsen utvecklar därför ett nytt nationellt kunskapsstöd till kommuner och landsting. I detta betonas att vad som ofta nämns som innebörden i en god död är en bevarad självbild och integritet, självbestämmande, att kunna bevara sociala relationer, få möjlighet att skapa mening och se sammanhang samt en god symtomlindring.
WHO (Världshälsoorganisationen) definierar palliativ vård som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för såväl patienten som de närstående. Det handlar om att förebygga och lindra lidandet genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med en livshotande sjukdom.
Socialstyrelsen beskriver vidare hur den palliativa vården i första hand har varit organiserad för cancersjuka och att den behöver utvidgas för att omfatta alla diagnoser och alla åldrar. Detta gäller också i hög grad Värmland. Men här finns en viktig kunskapsbas, en organisation vi är stolta över, med kompetens för att möta de komplexa behov som uppstår i livets slutfas. Viktigt är att förstärka kompetensen om åldrandets sjukdomar, om olika funktionshinder samt om barns speciella behov, och stora satsningar görs för att råda bot på läkarbristen.
Kreativitet finns hos både profession och medborgare för denna utveckling. Vi i Sjukvårdspartiet i Värmland (SiV) anser att det är av största vikt att alla samhällsaktörer nu tar gemensamt ansvar för att få alla goda intentioner att bli verklighet.
Under förra året bedrev de fem palliativa teamen för cancerpatienter i Värmland vård för 468 patienter. Den tid de var anslutna till teamen omfattade mer än 53 000 vårddagar varav 3 900 bedrevs i sluten vård på sjukhus. Övriga vårddagar, cirka tolv gånger fler, ordnades i hemsjukvård eller i omsorger inom kommunen på särskilt boende eller korttidsvård med stöd av insatserna från de palliativa teamen. Cirka 3 200 personer avlider varje år i Värmland. Cirka 80 procent kan bedömas vara i behov av särskilda insatser i livets slutskede.
Det pekar på ett behov av att organisera palliativ vård för cirka 2 500 patienter vilket är en femdubbling mot vad som omfattas av de palliativa teamen i dag. Detta blir en viktig prioriteringsfråga i samplaneringen mellan landstinget och kommunerna.
Valfrihet, värdighet och en bevarad självbild kan möjliggöras av utökade professionella team oavsett om man väljer att avsluta livet i hemmet eller i en lugn vårdmiljö. Då närheten till vården ofta är av stor social betydelse är det viktigt att utvecklingen av palliativ vård sker över hela länet.
Framgångsfaktorer som lyfts fram i verksamheter som uppvisar bra resultat är samverkan, lärande dialoger, fokus på lösningar framför hinder och utveckling av traditioner och tankesätt. Tillsammans kan vi utveckla och utvecklas Vi hävdar att varje dag, alltså även den dag vi dör – är vi lika värdefulla som den dag vi föddes!
Marianne Utterdahl
Ordförande, Sjukvårdspartiet i Värmland
