Så bygger vi framtidens skola
Debatt: Årjängs kommun
För att få en bild över skolsituationen i kommunen och blicka in i framtiden går vi först tillbaka och ser hur det har sett ut. Kommunen har i alla tider haft många små skolor spridda över ett stort geografiskt område. I tider med dåliga kommunikationer och många barn har detta varit befogat. I takt med att elevunderlaget minskat har flera skolor lagts ner, den senaste i Lennartsfors år 2007.
I vår kommun har elevunderlaget i grundskolan under en åttaårsperiod minskat med 165 elever och prognosen för de kommande fem åren pekar mot en ytterligare minskning med cirka 90 elever. Antal elever/skola från förskoleklass upp till klass 6 är i dagsläget enligt färska siffror:
Silbodalskolan – 272; Töcksfors – 165; Svensbyn – 61; Holmedal – 51; Stommen – 50; Smolmark – 37; Blomskog – 29; Bön – 22. Därtill kommer friskolan Signebyn med 26 elever. Högstadierna har totalt 352 elever fördelade på Silbodal – 232 och Töcksfors – 120. Inom några år förväntas antalet högstadielever vara cirka 300 totalt. Av 42 klasser i våra sex kommunala bygdeskolor har 34 ett elevantal med tio eller färre elever och 14 av dessa har noll till tre elever.
Det alltmer minskande elevunderlaget och de skärpta kraven i den nya skollagen har gjort att kommunens skolorganisation behöver ses över. Därför tog kommunfullmäktige beslutet att tillsätta en parlamentarisk grupp med representanter från Centern, Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna samt en referensgrupp med representanter från fullmäktiges alla sju partier. Syftet var att inom en budgetram som är långsiktigt hållbar höja kvaliteten i skolan med målet att utarbeta ett förslag till organisation och verksamhet för skolan i Årjängs kommun 2013–2023.
Vår förhoppning var att de valda representanterna förutsättningslöst skulle titta på detta och komma med förslag till en långsiktigt hållbar skolorganisation. Det visade sig snart inte vara genomförbart då det bara var representanterna från Centerpartiet och Moderaterna som hade den inställningen. Socialdemokraterna ville visserligen ha en förändring men hade redan sitt förslag klart och Folkpartiet och Kristdemokraterna kunde inte tänka sig någon förändring alls. Resultatet blev att man ändå enades om att inom fem år ska vi ha färre enheter från förskoleklass till årskurs 9 och att dessa ska leva upp till skollagens krav. Man enades också om att bygget av den nya Silbodalskolan måste igång snarast för att stå klart under 2014.
Debatten om framtidens skola ska handla om kvalitet och kompetens och hur vi ska leva upp till kraven i den nya skollagen och inte som nu om vilka lokaler och deras placering i kommunen vi ska ha. Det är viktigt att kommunledningen inte faller för populism utan nu tar ett helhetsansvar, visar politiskt mod och vågar prioritera och satsa resurserna på skolans innehåll och kvalitet så att vi nu och i framtiden får en likvärdig skola som ger alla elever förutsättningar att klara sig vidare i livet.
För oss förtroendevalda är det viktigast att vi har denna skola i vår kommun. Hur denna skola ska organiseras så vi lever upp till detta med de resurser vi har till vårt förfogande, överlåter vi till våra ansvarsfulla politiker och tjänstemän i barn- och utbildningsnämnden att ta fram förslag på.
Katarina Johannesson
Lisbeth Karlsson
Roland Kylén
Marita Arvidsson
Kent Norman
Lotta Wignell
Centerpartiet
Esbjörn Andersson
Rolf Gruvborg
Roger Andersson
Moderaterna










































































