En lärare är värd mer
Debatt: Skolans dag
Lärarnas löneutveckling under ett yrkesliv ser bekymmersam ut. Det visar med all önskvärd tydlighet att huvudmännen för den svenska skolan ännu inte har insett att de håller Sveriges framtid som kunskapsnation i sin hand, när de förhandlar om lärarnas löner.
Undersökningen ”Läraryrket – En stor livsuppgift med låg livslön” som presenteras i dag, visar att lärarnas löner skiljer sig kraftigt åt över riket, men också att de ligger genomgående lågt jämfört med andra jämförbara yrken. Undersökningen visar tydligt vilka stora rekryteringsproblem skolorna i Sveriges kommuner snart kommer att få. För vad lockar en blivande högskolestudent med fallenhet för matematik till läraryrket, när man i Karlstad ser att medellönen för en civilingenjör i början av sitt yrkesliv är 34 633 kronor och högsta slutlönen för en gymnasielärare i just Karlstad är 33 300 kronor?
1982 fanns nio förstahandssökande till varje plats på ämneslärarutbildningen i samhällsvetenskapliga ämnen, i dag finns det knappt en! Detsamma gäller den tidigare lågstadielärarutbildningen, där det grundläggande arbetet görs med att få eleverna att börja sin kunskapsresa med hjälp av skriv- och läsinlärningen. Där fanns över sju sökande till varje plats, idag fylls knappt dessa platser på lärosätena. Under senare år har söktrycket varit lågt vid Karlstads universitet till de naturvetenskapliga ingångarna på lärarutbildningarna och det kan vara svårt att hitta behöriga lärare till tjänster i dessa ämnen.
En stor andel gymnasieungdomar överväger att bli lärare. Många av dessa tillhör också de med högst meritvärden, det vill säga de som med störst sannolikhet kommer att vara mycket framgångsrika i sina högskolestudier. Men tyvärr visar det sig att dessa elever till sist ändå väljer bort lärarutbildningen, till stor del beroende på den dåliga lönen.
Lärarnas Riksförbunds kräver att tydliga steg tas mot att återupprätta lärarnas löneläge. Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfyllt, avancerat och komplext. Radikala lönesatsningar behövs nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nu är det upp till centrala parter att visa att skolan är ett prioriterat område.
Även om det är medling i lärarnas avtalsrörelse så har arbetsgivarna alla möjligheter satsa på lärarna i gymnasiet och grundskolan. Det finns inget som hindrar att man prioriterar deras löner. Det handlar bara om viljan. I dag startar många lärare sitt yrkesliv med en lön på cirka 20 000 kronor i månaden. Detta ska jämföras med andra akademiska yrken, med lika lång utbildningstid, som startar vid cirka 30 000 kronor i månaden.
Vi har gjort många försök att nå en uppvärdering av lärarlönerna. Vi har prövat långa och korta avtalsperioder, med fastställda lägstanivåer och utan, avtal som i ännu större grad ska belöna goda resultat, men ingenting har burit frukt. Nu måste vi se en skillnad! Samtidigt visar internationell forskning att ju bättre betalda lärare, desto bättre studieresultat. Man kan fråga sig på vilket sätt lärarna värdesätts av arbetsgivarna ute i landets kommuner.
Det krävs onekligen ett Lärarlönelyft nu. Sverige behöver det och de enskilda lärarna behöver det. Vi behöver alla höja vårt kunskapsläge och våra prestationer – och det är inte gratis.
Metta Fjelkner
Förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund
Catherine Sonesson
Ordförande, Lärarnas Riksförbund, Karlstad
































































