Lärarnas löner måste höjas
Debatt: Skolan
;)
Nu i veckorna återvänder tusentals barn och ungdomar till skolbänken efter ett långt sommarlov. Samtidigt rasar debatten om lärarkårens lön och villkor i de traditionella och sociala medierna. Det är en oerhört viktig diskussion vars utfall i mångt och mycket är avgörande för Sveriges framtid som kunskapsnation.
Internationell forskning visar att få faktorer påverkar i lika hög grad hur väl en elev lyckas med sina studier som läraren längst fram i klassrummet. En inspirerande lärare kan förvandla det tristaste av ämne till någonting spännande; vi är många före detta skolelever som kan vittna om hur duktiga lärare har lyckats intressera oss för ämnen som från början verkade torra och tråkiga.
Trots det att lärarkåren spelar en stor roll för studieresultaten och för hur dagens elever formas till samhällsmedborgare har yrkets status och rykte under lång tid sjunkit. Med ett lågt söktryck till landets lärarutbildningar och statistik som visar att 4 av 10 lärare funderar på att lämna yrket står Sverige inför en stundande lärarbrist. Någonting måste göras, och det nu, om vi vill att kommande generationer skall undervisas av kompetenta lärare.
SSU Värmland nöjer sig inte med att stå och se på medan en eventuell lärarkris nalkas. Nedan presenterar vi tre konkreta förslag för hur läraryrkets attraktionskraft återigen skulle kunna höjas.
1) Lagstifta om lärartäthet
År 1991 var lärartätheten i svensk grundskola i genomsnitt 9,4 lärare per 100 elever. I dag är siffran nere vid 8,3 lärare per 100 elever. På många skolor, och då framförallt sådana som drivs privat i koncernform, är siffran ännu lägre. Genom att lagstifta om en minsta acceptabel lärartäthet skulle många lärares arbetssituation förbättras avsevärt. Mindre klasser skulle också garantera mer undervisningstid åt varje enskild elev, varefter frågan är viktig också ur ett direkt resultatperspektiv.
2) Lärarassistenter
Under de senaste åren har lärarnas administrativa arbetsbörda ökat, det visar bland annat Arbetsmiljöundersökningen som gjordes år 2011 av Lärarnas Riksförbund. Detta har lett till att lärare har mindre tid att lägga på förberedelser och utvärdering av lektioner, vilket i sin tur medför en lägre undervisningskvalité. För att motverka denna problematik vill SSU Värmland upprätta ett statligt stöd för att skolor skall kunna anställa lärarassistenter. Dessa skulle ha till uppgift att understödja lärarna i deras administrativa sysslor, så att de i högre grad kan fokusera på det pedagogiska arbete de är utbildade för.
3) Ekonomiskt utrymme för högre lön
För att bli lärare på grund- eller gymnasienivå krävs i dag långa utbildningar på 3–5,5 år. Det är positivt; lärare måste ha goda kunskaper inom såväl ämnesdidaktik som pedagogik. Men dagens lönenivåer speglar vare sig detta eller det enorma ansvar lärarkåren bär på sina axlar. Det är inte politikens uppgift att gå in och reglera löner; det ansvaret ligger, och bör ligga, på arbetsmarknadens parter. Däremot är det politikens uppgift att skapa det ekonomiska utrymme som krävs för att seriösa löneförhandlingar skall kunna föras mellan SKL och lärarfacken. SSU Värmland stödjer fackens krav på ett ordentligt lönelyft: ett av samhällets viktigaste yrken måste få betalt därefter.
Skall svenska elevers skolresultat åter nå internationell toppnivå krävs det att nedprioriteringarna av läraryrket får ett slut. Genom att våga investera i lärarna investerar vi också i framtiden. Det måste få kosta; allt annat är ett svek mot dagens och kommande generationers unga.
David Hakula
Ordförande, SSU Värmland
