Tidernas meste AN-journalist
ARVIKA: Henric Blomqvist sätter punkt efter fyra decenniers samhällsbevakning
;)
;)
Det var på försommaren 1970 som Henric Blomqvist gjorde sin entré på ANs redaktion. Han tog studenten på torsdagen och påföljande måndag kastades han direkt in i jobbet som allmän- och sportreporter. Sedan den dagen har Blomqvist varit AN trogen tills han en novemberkväll, efter att ha skrivit de sista artiklarna till näringslivssidorna, meddelade att ”nu åker jag upp till akuten”.
En långvarig förkylning hade lett fram till en allvarlig hjärtsvikt och väl på sjukhuset drabbades han av stroke. Från den sistnämnda har han inte helt återhämtat sig, varför Henric nu lämnar AN vid fyllda 60 år.
Men med sina 40 år på AN är han den journalist som gjort den längsta karriären på tidningen, som han blivit trogen från första till sista dagen.
Tre förespråkare
Det var chefredaktör Georg Borgström, som övertygades bland annat av undertecknad, en gymnasielärare och en ungdomsledare i KFUM Arvika, om Henrics förutsättningar att bli en god reporter.
– Min första tjänst var delad mellan allmänna och sporten. Min första artikel blev därför om den ekonomiska krisen i Arvika Ridklubb, som hade skulder för 40 000 kronor, berättar Henric Blomqvist. Sedan blev det heltid på allmänna redaktionen några år senare.
Den kommunala verksamheten och näringslivsbevakning har dominerat Henric Blomqvists arbetsdag genom de fyra decennierna.
– Ett av de första stora jobben var en artikelserie om de kommunala förvaltningarnas verksamhet och ekonomi.
Samhällsplanering
Den fysiska samhällsplaneringen är ett område som Blomqvist följt genom åren med stort intresse och envetenhet
– Det började med Utvecklingsplanen i Arvika 1974 och senast hann jag med att beskriva de fördjupade översiktsplanerna för både Arvika och Eda 2007-2008.
Det här arbetet förutsatte i hög grad goda kontakter inom de kommunala förvaltningarna och det har Henric Blomqvist haft genom alla år. Hans korrekta stil och förmåga att ge rätt dimension till både positiva och negativa nyheter har skapat respekt för hans arbetssätt hos både källor och omskrivna.
Sak samma gäller hos näringslivets företrädare som alltid varit beredda att berätta om både goda och dåliga nyheter, när Henric varit på jakt efter reportageuppslag till näringslivssidor såväl som till de dagliga nyhetsartiklarna.
Väsentliga inslag
Men han är också noga med att betona att även de små jobben är viktiga inslag i AN.
– De ”små” nyheterna och notiserna från bygdens alla hörn ska inte underskattas. Lokaltidningens unika styrka ligger i just detta att kunna blanda mellan stort och smått.
Fyra decennier i tidningsbranschen har också inneburit stora förändringar i arbetsform och teknik. När Henric Blomqvist kom till AN var det på blytiden, när han nu tar sin pension gör han det från en helt digitaliserad arbetsplats.
– Jag har upplevt övergången till offset och hur de gamla sättmaskinerna ersattes med perforatorer och fotosättmaskiner. Sedan kom datorerna och i december 1996 kunde jag efter ha redigerat sidorna på skärm skicka dem elektroniskt till reproavdelningen i Karlstad och vid millennieskiftet började vi med digitala kameror.
Det har varigt en makalös teknisk utveckling, där NWT-koncernen tillhört pionjärerna, men trots detta känner sig Henric Blomqvist lite kluven till dessa förändringar.
Saknar typograferna
– Personligen kan jag inte annat än sakna de sena och småstressiga kvällarna i sätteriet då jag som redigerare färdigställde morgondagens tidning i samarbete med typograferna.
Sista uppdraget på AN blev intervjun med Kaj Andersson, dåvarande vd på Arvika Gjuteri. När artikeln var skriven denna torsdagskväll den 15 november 2007 lades Henric in på sjukhuset för första gången i livet. Han hade då en kraftig hjärtsvikt och ett par dagar senare förändrades hela tillvaron genom den stroke som följde.
– Men som en känd fastighetsägare i stan sa när vi pratades vid ett halvår senare. ”Va haru hatt en stroke?! Då ska du vare gla att du inte ligger på Vågen och kvettrer.
Och glad och tacksam är Henric Blomqvist över att han sedan några veckor är en tämligen pigg ”förtidspensionär”.
