Tre alternativ för festivalen
ARVIKA
;)
Det kommer att krävas banklån och ett stort stöd från Arvika kommun om Arvikafestivalen ska kunna leva vidare. Det har stått klart länge. Nu handlar arbetet om att diskutera med leverantörer på vilket sätt man ska kunna ersätta dem och om det finns de som är villiga att frivilligt avstå delar av sina fordringar.
Tre alternativ
Idag jobbar man utifrån tre möjliga lösningar: en frivillig uppgörelse, en ackordsuppgörelse där leverantörerna, om tillräckligt många tackar ja, får en del av sina fordringar eller en konkurs, då alla tillgångar samlas ihop och delas ut till fordringsägarna.
Vid en ackordsuppgörelse kan inte alla tillgångar säljas av eftersom man fortfarande måste ha möjlighet att driva verksamheten vidare.
– I en bister situation så är det såklart väldigt lockande att bli skuldfri, säger Jonas Hallberg, ordförande i arrangemangsföreningen Galaxen, som driver Arvikafestivalen.
Men det är inte den vägen Arvikafestivalen i första hand går. Diskussioner pågår för fullt om man kan få till en frivillig uppgörelse.
Finns riskkapital
– Det vi jobbar primärt efter är att hitta ett sätt där parter och vissa leverantörer som tycker att festivalen är viktigt kan göra frivilliga uppoffringar istället för att generellt alla ska stå med en del av bördan, säger Jonas Hallberg.
Tanken är att på detta sätt bli av med mycket skulder och sedan täcka resten med lån och om kommunen säger ja, ett större bidrag från dem.
– Vi kommer att behöva ett rent stöd av offentliga medel.
Redan nu har man klartecken att genom avskrivningar och privata donationer eller riskkapital minska skulden med 500 000 kronor plus löfte om ett privat lån på 500 000 kronor, förutsatt att de andra delarna av den frivilliga lösningen kan ros i hamn.
– Ett par företag har avstått över 100 000 kronor. I det ena fallet handlar det om en ren avskrivning, i det andra är en stor del att avstå från framtida fordringar. Sammanlagt har olika leverantörer hittills avstått från över 300 000 kronor och diskussioner pågår med fler.
Festivalen anses hos dessa vara viktig affärsmässigt för dem.
– Det känns viktigast att kunna betala dom som drabbas tydligast av det, som är små och inte kan avstå pengar, säger Jonas Hallberg, men påpekar att alla måste behandlas rättvist även om man tycker extra synd om vissa.
Banklån och offentligt stöd
Det kommer också att krävas beviljat banklån om man ska klara detta.
– Vi vill ju låna pengar för att betala tillbaks, vi vill ju inte få pengar.
De två senaste åren har föreningen omsatt knappt 55 miljoner kronor och i år 20 miljoner kronor.
– Då kanske det inte är orimligt att ha ett par miljoner i lån.
Årets förlust var en felräkning på åtta procent, eller cirka 1 200 besökare. Även regnet tog intäkter på plats, i form av utebliven försäljning av dricka, mat och öl. 2003 sålde man 1 500 fler biljetter än man trott och det betydde en vinst på en miljon, så Hallberg menar att marginalen är fin mellan vinst och förlust.
Ni har på insändarplats blivit anklagade för att inte kunna sköta ekonomin. Vad säger du om det?
– Festivalen har gjort något som man trodde skulle sälja visst många biljetter och vilket man sedan inte gjorde, säger Jonas Hallberg och tycker att det är svårt att bemöta kritiken då man till exempel i budgeten räknar om alla biljetter till antal fullpris och får ett lägre antal än den totala biljettsiffran.
– Vi har förstås personer som är jätteduktiga på ekonomi, men det är en svår bransch. Det känns tråkigt att anklagas för att ha sålt så många biljetter som vi vill sälja och sen ändå inte gå runt, för det stämmer inte.
En miss som man däremot gjort är att man inte separerat Arvikafestivalen och Ritz. Under festivalens goda år har de täckt upp Ritz förluster och om man nu går i konkurs kommer konkursförvaltaren att sälja allt föreningen äger, och då finns det mycket att ta av på Ritz. Utbildningarna är däremot avknoppade sedan i våras och drivs i ett privat företag.
Miljonstöd krävs
Stödet Arvikafestivalen kommer att behöva från Arvika kommun ligger på mellan 2 och 2,5 miljoner kronor. En del av stödet skulle kunna bestå i att kommunen köper inventarier på Ritz. Kommunen äger redan lokalen och skulle då säkra att lokalens scener fortsatt kan användas.
En annan del av stödet skulle kunna bestå i att festivalen får tjänster av kommunen som man annars skulle köpt.
När festivalen fått en uppfattning om det är värt att arbeta vidare på den inslagna linjen, kommer man att kontakta kommunen med ett förslag på lösning. Därefter krävs ett politiskt beslut huruvida kommunen ska stötta festivalen med pengar.
