Generös detaljplan kan ge problem i Taserud
ARVIKA
Foto: Jan Nordenberg
När detaljplanen för Sjöhaget bestämdes byggde den på en bild av ett område med enbart frittidsstugor i timmer. Detaljplanen antogs i juni 2004 och kommunen skulle inte stå som exploatör av området utan försäljningen tomter och stugor gjordes av Tanderudshöjdens Timmerstugor med Öivind Eriksen i spetsen.
Ambitionen med planen var att skapa ett fritidshusområde, som verkligen tog tillvara den unika miljö som finns i området och med en underbar utsikt över Glafsfjorden.
40 tomter
Området innehåller ett 40-tal tomter och enligt planen ska hus anpassas till mark- och höjdförhållanden, de ska byggas i trä och ha en byggnadsyta av högst 200 kvadratmeter.
– Vår ambition var att styra folks byggande så lite som möjligt, säger Gerd Karlsson (S) Myndighetsnämndens ordförande. Nu ser vi att denna generositet skapat problem.
I dag finns det timmerhus, villor och mindre hus i området och kritik har riktats mot kommunen över denna blandning som uppstått.
Inom plan
– Men alla typerna ligger inom detaljplanens krav.
Sjöhaget i dag är långt från den enhetlighet i byggandet som projektpresentationens bilder visade. De första stora timmerhusen som byggdes uppe på åsen har följts av mindre timmerhus och vanliga villor. Men även om det av fackfolk upplevs som en ”röra” är det tillåtet enligt plan.
Samfällighetsföreningen för området har också uttalat sin besvikelse över det avsteg i husutformningen, som man anser ha skett, när inte alla fastigheter är timmerhus.
Flexibel
Detaljplanen för ett område som det i Sjöhaget är inte alls så detaljerad som en traditionell villaplan i tätorten. Här finns gatu- och ledningshöjder angivna liksom prickad mark.
I det avseende är detaljplanen för Övre Taserud bättre utrustad, men även här saknas bestämmelser om takvinkel och totalhöjd. Husen i området ska också vara enplanshus.
Med tanke på att marken sluttar och att markplaneringskartor inte längre anses nödvändiga är det som upplagt för kommande diskussioner grannar emellan.
Markplanering
På 70-talet, när just markplaneringskartor användes, föreslog man vilken typ av hus, t ex sutteräng, som var lämplig. Med enplanshus på sluttande tomt, där man vill skapa en plan yta, åstadkoms detta med uppfyllnad av tomten vilket ger slänter mot grannarna. Det finns det f ö en rad exempel på i dagens bebyggelse i Taserud, vilket orsakat en del diskussioner genom åren.
Gerd Karlsson är medveten om de förutsättningar som gäller för detaljplanen i Övre Taserud och vilka ”utmaningar” Myndighetsnämnden kommer att ställas inför.
Ändrad ordning
– När det gäller den här planen är det samhällsbyggnadsutskottet som tagit fram den, men vi känner nu att myndighetsnämnden borde vara med från början.
I den nya organisationen prövar man sig fram och bland annat med tanke på erfarenheter som Sjöhagetplanen gett så kommer myndighetsnämnden i fortsättning att vara med i det förberedande planarbetet.
– Nu är vi också bättre förberedda på vilka problem och möjligheter en flexibel detaljplan kan medföra, säger Gerd Karlsson.
