Hur påverkas Glafsfjorden av stängd damm?
ARVIKA
;)
;)
;)
;)
Som bekant planerar Arvika kommun för ett permanent översvämningsskydd i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. Detta för att skydda Arvika stad mot framtida översvämningar.
Den betongdamm som är kommunens förstahandsval innebär att Glafsfjordens vattennivå stiger med tre centimeter på grund av att dammen stängs, detta om vattennivåerna är de samma som vid översvämningen år 2000, det vill säga 48,36 meter över havet. Allt enligt simuleringar som gjorts.
Dammkonstruktionen ska dock klara en översvämning på 50 meter över havet, detta bland annat som en säkerhetsmarginal för värre översvämningar i framtiden. Frågan är därför hur mycket Glafsfjorden stiger på grund av stängd damm om vattennivån är runt 50 meter? Kan det bli så att invånarna runt Glafsfjorden drabbas oskäligt hårt bara för att Arvika stad ska skyddas?
Runt dessa frågor diskuterar översvämningskonsulten Sigurd Melin i två brev till Arvika kommun.
– Vi kanske pratar om förlopp där Glafsfjorden kommer att stiga med 10-15 centimeter inte beroende på klimatet utan just beroende på att Kyrkviken stängs av med en damm, säger Sigurd Melin.
Snabbt värst
Melin påpekar dock att vattennivåerna blir olika beroende på om det blir ett snabbt eller långdraget förlopp, det vill säga om nederbörden faller under kort tid eller under en längre period. Ju hastigare förlopp desto högre stiger vattnet i Glafsfjorden på grund av stängd damm. Sigurd Melin säger att Glafsfjorden skulle kunna stiga med upp emot 22 centimeter vid ett mycket snabbt förlopp där dammen är stängd även om just ett sådant förlopp är osannolikt.
– Exakt hur högt Glafsfjorden stiger kan man inte svara på, det enda vi med säkerhet kan säga är att Glafsfjorden kommer att stiga med 0-22 centimeter vid 50-metersalternativet. Det är ju också om man väljer en onödigt hög damm som man riskerar att skapa en ”extraförhöjningsproblematik”.
I datorn
Sigurd Melin vill att Arvika kommun genomför datasimuleringar för att utröna hur kraftigare översvämningar jämfört med 2000 parat med en stängd damm i sundet kommer att påverka de boende längs Glafsfjorden i framtiden.
– Detta borde utredas innan projektet med dammen drar igång. Samtidigt borde man då undersöka vilken nivå vattnet i verkligheten skulle kunna stiga till. Utgår man från orimligt höga nivåer riskerar man att skapa ett dyrt prejudikat när alla som bor längs Glafsfjorden vill ha skydd till samma nivå.
Ska undersöka
Arvika kommun kommer också precis som Sigurd Melin önskar att genomföra datasimuleringar för att gå igenom översvämningsskyddets påverkan på Glafsfjorden vid flöden som är högre än år 2000. Detta inom EU-projektet Climate Proof Areas (CPA) tillsammans med Statens Geotekniska Institut.
– Sigurd Melin har rätt när han beskriver att översvämningsskyddets påverkan på nivån i Glafsfjorden kan bli annorlunda i ett annat scenario än det år 2000, säger Arvika kommuns utredningsingenjör Elin Alsterhag. Och detta kommer vi att undersöka, resultatet kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att ingå i ansökan till miljödomstolen att få bygga ett översvämningsskydd.
Framtida regn
Arvika kommun kommer i samma EU-projekt även att göra simuleringar angående framtidens nederbördsmängder i Arvika, detta tillsammans med SMHI. Gatuchefen Anders Norrby tror dock inte att översvämningar med vattennivåer som kanske blir en dryg meter högre än 2000 kommer att innebära några extra hot (själva vattennivån är förstås ett hot) mot de boende längs Glafsfjorden eller spela någon roll i den formella prövningen av översvämningsskyddet som snart står för dörren.
– Jag tror vi pratar om nivåhöjningar på max tre, fyra eller fem centimeter för Glafsfjorden när vi stänger dammen vid svårare översvämningar i framtiden, men det är i första hand beroende på vilken hastighet vattenståndshöjningen har. Vid Miljödomstolens behandling gjorde man en grundlig granskning av vår beräkning och godtog sättet att räkna som visade på en ökning av tre centimeter vid samma nivå som 2000.
Nytt bakslag?
Lennart Jemtelius, Karlstadsadvokaten som tillsammans med Mats Hellman företrädde segrande part, makarna Heine, i Högsta Domstolen vid den förra prövningen, menar dock att det finns en uppenbar risk att en ny ansökan kan stupa på just detta. Det vill säga om skadorna för fastighetsägare längs Glafsfjorden kan anses bli större än vad man utgått ifrån i kommunens material, vilket innebär att de skador en stängd damm kan åstadkomma inte står i rimlig proportion till den vinst dammen ger.
– Om man vid ”skarpt läge” har att räkna med förhöjningar på upp emot 22 centimeter för fastigheter runt Glafsfjorden så ser skadesituationen väsentligt allvarligare ut än vad man tidigare antagit. Eftersom Miljödomstolen vid sin tillåtlighetsprövning har att beakta även dessa förhållanden finns en risk för att projektet med betongdamm vid Västra Sund inte godkänns.
