Unga förmågor lyfter Volts pjäs
ARVIKA
;)
Foto: Jenny Willman [Förstora]
;)
Foto: Jenny Willman [Förstora]
;)
Foto: Jenny Willman [Förstora]
;)
Foto: Jenny Willman [Förstora]
;)
Foto: Jenny Willman [Förstora]
Ung, oönskad kärlek, triangeldramatik och styrkan att våga följa sitt hjärta är huvudtemat i berättelsen om flickan Yaxhiri som med okuvlig egensinnighet gör det hon känner, inte det hon borde. Konsekvenserna av sitt handlande får hon förstås ta, och det gör hon också.
Yaxhiri hittas, precis som Moses, i en korg vid floden. Hon adopteras av Sigvard (Elias Eskilsson) och Katrin (Caroline Johansson) som ett år senare också får ett eget barn, Sisse-Mi. Både Yaxhiri och Sisse-Mi får vi följa genom tre åldrar, och de spelas av flera olika skådespelare. Maja Sveder, Ida Augustsson och Kristin Stein delar rollen som Yaxhiri medan Edwin Waerme, Johanna Wermlund och Amanda Alfredsson spelar Sisse-Mi.
Viktiga roller har också Yaxhiris fyra skyddsandar som följer henne genom olika skeden i livet. David Gustafsson spelar Marcusio som följer barnaåren, Moa Malmeström-Sobelius är häxan Noraka som tar vid i tonåren och finns med när Yaxhiri väljer Zacharias (Elias Bengtsson) och kärleken före konventionen; det planerade giftermålet med Espen från Pilegården (Marcus Wretling). De två sista skyddsandarna, Mia-Maja och Tara-Tuk, spelas av Anna Waljestål-Åhs och Ida Augustsson.
Det är som alltid hög klass på Volts föreställning. Regissören Tine Olsen, som också ligger bakom scenografi och koreografi (tillsammans med skådespelarna själva) och har översatt pjösen från danska, lyckas lyfta fram det bästa ur varje deltagare. Petra Svedborg har jobbat med skådepelarnas sång och en hel massa andra ideella krafter har lagt ner mycket tid och arbete på det som nu blivit en färdig och nästan färdigspelad pjäs. Nu väntar bara en skolföreställning innan det är dags att ta farväl av Yaxhiri och alla karaktärer runt om henne. Kvar är förstås alla minnen och känslan av att ha lyckats ro i land projektet – med bravur.
