Planerar att starta en tjejjour i Arvika
ARVIKA
;)
Foto: Kerstin Herö [Förstora]
Jolanda Fornander flyttade till Arvika för att gå en utbildning. Väl på plats i stan upptäckte hon att det inte fanns någon tjejjour och bestämde sig redan då för att starta en.
Runt den idén har det nu samlats en grupp tjejer som i tisdags kväll hade ett första informationsmöte.
Tisdag nästa vecka kommer man att ha ett nytt möte på Ritz för att följa upp det som diskuterades vid det första mötet.
– Alla tar med sig en gäst till nästa gång, föreslog Siri Öhman för att få ihop lite mer folk som kan vara med och starta tjejjouren. Fler är välkomna.
Nytt möte
Under kvällen diskuterade man fram och tillbaka vad som behöver göras och i vilken ordning: Starta en förening, gå med i Roks – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige – informera om tjejjouren och vad en sån gör och kan hjälpa till med, och en enkätundersökning bland unga tjejer, var det man bestämde sig för att börja med.
Tjejjourer finns på en rad orter i landet. Ofta har man både jourverksamhet, då man besvarar samtal och mejl från tjejer, och utåtriktad verksamhet, när man är ute i till exempel skolor och på ungdomsgårdar och föreläser.
Även i Arvika är man inne på att jobba på båda sätt, men man kommer att behöva bygga upp verksamheten successivt.
Bryta normer
Jolanda Fornander är den som samordnar arbetet med att starta en tjejjour i Arvika.
Hon har tidigare jobbat mycket med tjejjourer i Småland, där hon kommer ifrån. Hon har startat en tjejjour i Eksjö, ett regionsförbund för tjejjourer, suttit som styrelseledamot i länsförbundet för kvinno- och tjejjourer i Jönköpings län, och i utvecklingsgruppen för tjejjourer inom Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, en motsvarighet till Roks.
Vad är den viktigaste uppgiften att jobba med för en tjejjour?
– Att bryta normer.
Hon blir fortfarande upprörd när hon kommer in på debatten som var tidigare i höstas, efter att det visat sig att Arvika har många fall av våldtäkter. Då skymtade synpunkter fram som hänvisade tillbaka till tjejers beteende och vilka signaler de sänder ut.
– Man skuldbelägger tjejerna. Man har rätt att säga nej, och nej är alltid nej.
Stärka tjejer
Hon upplever att det fortfarande finns mycket underliggande normer i samhället som styr hur folk tänker och reagerar, och som ställer krav och förväntningar på hur tjejer får lov att vara. Och att tjejer inte alltid orkar stå emot den pressen, utan anpassar sig efter de normer som finns.
Att stötta tjejer att våga säga ifrån, och att stå upp för sig själva, är en viktig uppgift för tjejjourerna anser Jolanda Fornander.
Vad är det tjejerna ringer eller mejlar om till tjejjourerna?
– Det kan vara drogproblem, anorexia, våldtäkter, de hör även av sig om sånt som händer i familjen, eller man kan vara osäker på om man kanske är homosexuell, då kan det också vara skönt att prata med någon.
– Ibland behöver de bara prata av sig.
Aldrig tysta ner
Tjejjourers verksamhet handlar om unga tjejer som stöttar andra tjejer.
– Vi är inga psykologer. Men det kan vara skönt att prata med någon i ens egen ålder.
Hon säger att det finns tjejer som haft problem, och kan ha fått hjälp av samhället på olika sätt, men som ändå inte känner att de blir förstådda.
Tjejerna som jobbar i jourerna måste först gå en utbildning i form av en studiecirkel eller liknande för att ha en grund att stå på, innan de börjar jobba i jouren.
Det sämsta, tyckte alla runt bordet den här kvällen, är att tysta ner att det finns problem, och om det händer saker, då blir det bara värre. Man måste synliggöra problemen för att komma tillrätta med dem. Då ser också de tjejer som råkar ut för något, att de inte är ensamma.
På bloggen arvikatjejjour.blogspot.com kommer man att berätta om det fortsatta arbetet med tjejjouren.
