Två sällskapshundar angripna av varg
MITANDERSFORS
;)
Foto: Privat [Förstora]
;)
Foto: Mats Andersson [Förstora]
;)
Foto: Mats Andersson [Förstora]
;)
Foto: Foto: Privat [Förstora]
Förra veckan blev en hund biten av en varg i Bergbråten, Mitandersfors. Hundägaren, Jan-Åke Andersson, hörde sin andra hund skälla, och när han tittade ut genom fönstret såg han sin hund Evy, en sex och ett halvt år gammal blandrastik, komma spingande på vägen. En bit bakom henne såg Jan-Åke Andersson en varg.
Nio bitsår
Vid ett veterinärbesök under måndagen upptäcktes nio bitsår efter vargen, varav tre ganska rejäla.
– Vargen har tuggat på henne, konstaterar Jan-Åke Andersson.
Samtidigt är han tacksam att hon överlevde.
– Jag tror hon klarade sig för att hon är så snabb, säger han.
Hunden går nu på antibiotika och har klarat sig förhållandevis väl, men var mycket rädd de tre första dagarna efter angreppet, enligt Jan-Åke Andersson.
Maja dödades
Samma tur hade inte fyraåriga West highland white terriern Maja. Hon dödades av en varg förra fredagen, också det i Gunnarskog.
Hundägaren Carina Åsheim har ett hus där, men också en övernattningslägenhet i Arvika. Förra fredagen var hon i Gunnarskog och hade hundarna med sig.
– Vi var där ute och röjde undan julen, vi var ute i skogen nästan hela dagen och hundarna hade jätteroligt. På eftermiddagen gick vi in och hundarna gick och lade sig, berättar hon.
Så skulle hon gå ut för att hämta ved, och frågade hundarna om de ville följa med. Den äldsta av dem stannade kvar i stugvärmen, men fyraåriga Maja ville gärna följa med ut.
– Maja skuttade omkring därute, det är en syrénhäck nere vid vägen och där var hon. Jag ropade på henne, så hörde jag två skall och sedan ett skrik som klipptes av mitt i, säger hon.
Redan då förstod hon vad som hade hänt.
– Rent logiskt så visste jag att hunden var död, men man tänker inte med hjärnan utan med hjärtat, säger hon.
Hittades aldrig
Hon gick ut för att leta, åkte runt med bilen och ringde kompisar i Arvika som kom med hundar och hjälpte till, men någon Maja gick inte att hitta.
Dagen därpå ringde Carina Åsheim till polisen, som i sin tur kontaktade jaktlaget. En jägare kom med eftersökshund, som markerade på platsen där Maja hade tagits. Men någon hund har inte kunnat hittas.
– Hon var ju så liten, vägde bara åtta kilo. Det här var ett litet popcorn som gick omkring på gården och pussade grodor. Hon trodde säkert att hon såg en annan hund. Två glada skall och sedan bara...
Carina Åsheim betonar att hon är djurvän, ingen varghatare. Men hon hade inte räknat med att förlora sin hund hemma på gården.
– Jag sätter inte min fot där igen. Jag vill inte åka dit. Inte för min egen skull, men jag har en hund till. Den ska inte bli vargmat, säger hon.
