Tror på en framtid för gymnasieekonomer
ARVIKA: Solbergagymnasiet satsar på nygammal utbidning
Som en av 10-talet svenska gymnasieskolor kommer Solberga i Arvika i höst att börja utbilda diplomerade gymnasieekonomer.
Publicerad: 2007-06-15 08:03 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:34
;)
Ny ekonomiutbildning.
Vi räknar med att kunna börja utbilda diplomerade gymnasieekonomer redan i höst, säger Tommy Hellberg, Lars-Gunnar Fredriksson och Görgen Nilsson vid Solbergagymnasiet. [Förstora]
;)
Ny ekonomiutbildning.
Vi räknar med att kunna börja utbilda diplomerade gymnasieekonomer redan i höst, säger Tommy Hellberg, Lars-Gunnar Fredriksson och Görgen Nilsson vid Solbergagymnasiet. [Förstora]
– Hårdare styrning och kvalitetssäkring i utbildningen betyder att eleverna kommer att vara anställningsbara för kontorsarbete på mellannivå. Precis som studenterna på den tidigare ekonomiska linjen som togs bort i mitten av 90-talet, säger Tommy Hellberg och Görgen Nilsson, ekonomilärare på Solbergagymnasiet.
Tillsammans med rektor Lars-Gunnar Fredriksson har de sedan i vintras arbetat med utbildningens innehåll och kommer nästa vecka att besöka Stiftelsen Företagsam i Stockholm för att lämna in en ansökan om certifiering för att få starta utbildning av diplomerade gymnasieekonomer redan från och med i höst. Stiftelsen – som tillsammans med skolor och kommuner i hela landet arbetat med skolutvecklingsfrågor allt sedan starten 1994 – har bl a målsättningen att hjälpa till att starta verklighetsbaserat lärande i samspel med närsamhället.
– Vi har förvisso idag goda kontakter med många lokala företag, men ambitionen är att mera formellt knyta till oss fadderföretag, där våra elever också kan gå in och göra projektarbeten som företagen har nytta av i sin verksamhet, säger Hellberg.
Ekonomiutbildningen på gymnasienivå finns för närvarande bara som inriktning inom samhällsprogrammet.
– Det ger inte tillräckliga ekonomiska kunskaper för att man ska vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Nu vill vi återskapa och uppgradera den gamla gymnasieutbildningen, vilket innebär att studenterna blir både anställningsbara och får högskolebehörighet. Men det innebär också hårdare studiekrav, säger Fredriksson.
Hellberg och Nilsson betonar att utbildningen blir bättre strukturerad och att återkommande certifiering vartannat år garanterar kontinuerlig uppgradering och kvalitetsanpassning till nya programvaror och arbetsrutiner.
Examen som diplomerad gymnasieekonom omfattar 2 500 poäng varav det krävs 550 i ekonomiska ämnen (minst 350 i företagsekonomi), minst nivå C i matematik och projektarbete (100 poäng) med företagsekonomisk inriktning. Utbildningen ska vidare ha klarats med godkänt betyg i alla kurser och motsvara kraven på verklighetsbaserat lärande. Det kan vara minst tre veckors praktik med arbetsuppgifter som är relevanta för utbildningen, 4-6 projektarbeten om ett fadderföretag eller en jämförande studie mellan ett eget UF-företag (Ung Företagsamhet) och ett riktigt företag.
Anställningsbar alternativt antagningsbar (till högre utbildning) är nyckelord som kännetecknar utbildningen, liksom lärande i samarbete med närsamhället. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. I fokus finns även kompetenslistan; det vill säga affärskompetens samt social, digital och språklig/kommunikativ kompetens.
Affärskompetensen ska bl a garantera:
• att eleverna ges övergripande kunskaper om hur system, processer och flöden fungerar i ett företags marknadsföring, liksom i andra kontakter med marknaden.
• att de kan hantera fakturering, löpande redovisning och avstämningar.
• att eleverna genom teori och praktik har skaffat sig erfarenhet av kund- och leverantörsreskontra i ett modernt ekonomi-/affärssystem.
• att kunskap ges kring lagar om exempelvis momshantering, representation och utläggsredovisning.
De ungdomar som väljer det här programmet och utexamineras som diplomerade gymnasieekonomer väntas kunna få jobb bl a på banker, redovisningsbyråer, skattekontor samt inom företags och myndigheters administration och lönehantering.
– Förr ryckte företagen i de duktiga gymnasieekonomerna innan examen. Det kan mycket väl bli så igen, säger Lars-Gunnar Fredriksson och påpekar att den nya utbildningen inte står i något slags konkurrensförhållande till det mera praktiskt inriktade handelsprogrammet.
Certifieringsgodkännandet väntas i september eller oktober. De elever – vanligtvis omkring 25 – som valt samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning får då bestämma om de vill göra en särskild satsning på inte minst företagsekonomi.
Tillsammans med rektor Lars-Gunnar Fredriksson har de sedan i vintras arbetat med utbildningens innehåll och kommer nästa vecka att besöka Stiftelsen Företagsam i Stockholm för att lämna in en ansökan om certifiering för att få starta utbildning av diplomerade gymnasieekonomer redan från och med i höst. Stiftelsen – som tillsammans med skolor och kommuner i hela landet arbetat med skolutvecklingsfrågor allt sedan starten 1994 – har bl a målsättningen att hjälpa till att starta verklighetsbaserat lärande i samspel med närsamhället.
– Vi har förvisso idag goda kontakter med många lokala företag, men ambitionen är att mera formellt knyta till oss fadderföretag, där våra elever också kan gå in och göra projektarbeten som företagen har nytta av i sin verksamhet, säger Hellberg.
Ekonomiutbildningen på gymnasienivå finns för närvarande bara som inriktning inom samhällsprogrammet.
– Det ger inte tillräckliga ekonomiska kunskaper för att man ska vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Nu vill vi återskapa och uppgradera den gamla gymnasieutbildningen, vilket innebär att studenterna blir både anställningsbara och får högskolebehörighet. Men det innebär också hårdare studiekrav, säger Fredriksson.
Hellberg och Nilsson betonar att utbildningen blir bättre strukturerad och att återkommande certifiering vartannat år garanterar kontinuerlig uppgradering och kvalitetsanpassning till nya programvaror och arbetsrutiner.
Examen som diplomerad gymnasieekonom omfattar 2 500 poäng varav det krävs 550 i ekonomiska ämnen (minst 350 i företagsekonomi), minst nivå C i matematik och projektarbete (100 poäng) med företagsekonomisk inriktning. Utbildningen ska vidare ha klarats med godkänt betyg i alla kurser och motsvara kraven på verklighetsbaserat lärande. Det kan vara minst tre veckors praktik med arbetsuppgifter som är relevanta för utbildningen, 4-6 projektarbeten om ett fadderföretag eller en jämförande studie mellan ett eget UF-företag (Ung Företagsamhet) och ett riktigt företag.
Anställningsbar alternativt antagningsbar (till högre utbildning) är nyckelord som kännetecknar utbildningen, liksom lärande i samarbete med närsamhället. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. I fokus finns även kompetenslistan; det vill säga affärskompetens samt social, digital och språklig/kommunikativ kompetens.
Affärskompetensen ska bl a garantera:
• att eleverna ges övergripande kunskaper om hur system, processer och flöden fungerar i ett företags marknadsföring, liksom i andra kontakter med marknaden.
• att de kan hantera fakturering, löpande redovisning och avstämningar.
• att eleverna genom teori och praktik har skaffat sig erfarenhet av kund- och leverantörsreskontra i ett modernt ekonomi-/affärssystem.
• att kunskap ges kring lagar om exempelvis momshantering, representation och utläggsredovisning.
De ungdomar som väljer det här programmet och utexamineras som diplomerade gymnasieekonomer väntas kunna få jobb bl a på banker, redovisningsbyråer, skattekontor samt inom företags och myndigheters administration och lönehantering.
– Förr ryckte företagen i de duktiga gymnasieekonomerna innan examen. Det kan mycket väl bli så igen, säger Lars-Gunnar Fredriksson och påpekar att den nya utbildningen inte står i något slags konkurrensförhållande till det mera praktiskt inriktade handelsprogrammet.
Certifieringsgodkännandet väntas i september eller oktober. De elever – vanligtvis omkring 25 – som valt samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning får då bestämma om de vill göra en särskild satsning på inte minst företagsekonomi.
