22 frågor om vargjakten och politiken
VÄRMLAND: Kritiska tjänstemän vid miljödirektoratet:
De påpekar att svenska myndigheter redan 2007 ansåg att vargens bevarandestatus inte var gynnsam. Nu skriver EU-tjänstemännen att det ”förefaller” som om licensjakten och den nya vargpolitiken har gjort bevarandestatusen för vargen ännu mindre gynnsam.
De använder ofta formuleringen ”det förefaller som om”, i sitt brev och det gäller sådant som att inaveln har blivit värre efter jakten, eftersom vuxna vargar sköts, och att vargen är nära nog utrotad i renskötselområdet.
Grunden för Naturvårdsverkets beslut om licensjakt är en undantagsregel i EU:s lagstiftning. Den regeln gäller insamling och förvaring av enstaka exemplar av hotade arter.
Insamlingen ska ske under strängt kontrollerade former och selektivt.
Kommissionen i frågasätter om jakten skedde under kontrollerade former, eftersom jakten skedde slumpvis och ett stort antal vargar blev påskjutna flera gånger.
Varför var jakten inte i stället inte inriktad på vargar som inte var alfadjur, unga eller ensamma? frågar kommissionen.
Kommissionen i frågasätter också om en fällning av 12-14 procent av vargstammen kan betraktas som begränsad.
– Har Sverige undersökt hur jakten har påverkat vargstammen, om flockar har splittrats, om varg har spridits till nya områden, eller om fler tamdjur har dödats?
Kommissionen i frågasätter också att vargen inte finnas i renskötselområdet.
Kommissionen i frågasätter dessutom det kloka i att flytta vargar inom landet eller från annat land till Sverige, eftersom effekten av sådana åtgärder inte är tidigare undersökta.
