Uttern är tillbaka i nästan hela Värmland
VÄRMLAND: Finns plats för 500 djur
1968 fridlystes uttern då den vara nära att utrotas.
Nu är den tilllbaka i hela landet, också i Värmland – och uttrarna blir nu snabbt allt fler.
– Det finns plats för en värmländsk stam på mellan 400 och 500 djur, säger Hans Ring som leder inventeringen av uttern i Värmland.
;)
Förr i tiden betraktades uttern som ett skadedjur, som en svår konkurrent om fisken i sjöar och vattendrag.
Efter andra världskriget jagades uttern hårt. Försurning och spridning av miljögifter gjorde sitt till för att försvåra för uttern.
I början av 80-talet fanns det bara kvar några mycket små populationer i Sörmland, Uppland och i Småland. De förstärktes med utsättning av utter från Norge. Sedan dess har de långsamt spridit sig över i stort sett hela landet.
Förökar sig
I Värmland finns utter i nästan hela länet – inte så många, men några av dem som vandrat hit förökar sig nu.
Länsstyrelsen har kommit överens med Hans Ring, lärare vid Klarälvdalens folkhögskola, att han och hans elever svarar för inventeringen av uttern.
De första spåren efter enstaka utter fann de 2003. Nu finns ett 15-tal uttrar i norra Värmland, lika många i sydöst och några i västra Värmland.
400-500 stycken
I höstas undersöktes sydöstra Värmland och man fann spår efter utter på 38 platser. Inventeringen visar också att det finns en koncentration av uttter kring tre platser – nämligen kring Uvån nära Gustafsfors, Lungälven norr om Brattfors, och området ovan och kring Lakenesjön.
– Alla tre platserna indikerar att det har skett föryngringar, säger hans Ring.
– Värmland är ett vattenland. Vi kan säkert få runt 400–500 uttrar här, säger Hans Ring.
Hur går en inventering till?
Uttrarna kommunicerar med varandra genom att lämna små portioner av spillning, vars doft ger mycket information om individen. Uttern lämnar helst informationspaketet i skyddade lägen som under broar, bryggor, gamla kvarnar vid vatten, eller under nedhängande träd.
Eller på uppstickande stenar vid ett vatten.
Vet man var man ska leta, hittar man spåren.
Utterns föda består till 90 procent av fisk, men den äter också grodor och kräftdjur.
– Den äter mest vitfisk, lite abborre, någon gädda, harr eller lax och på hösten äter den en del grodor, säger hans Ring.
– Uttern är en paraplyart. Den indikerar en bra livsmiljö också för många andra arter.
Det är svårt att få syn på en utter, eftersom den mesta tiden finns under eller i vattnet. Vilar gör den i hålor i strandbrinken eller i stenrösen.
Uttern – lu'tra lu'tra hör till familjen mårddjur. Den är 50–100 centimeter lång, med 28–55 centimeter lång svans, och väger mellan 3 och 17 kilo.
Den har brun päls med gråvit haklapp.
Öronen är små, nosen bred och svansen kraftig vid basen.
Uttern livnär sig på fisk, kräftdjur, grodor, smådäggdjur och fåglar.
Den får 1-5 ungar efter två månaders dräktighet.
