Lågt intresse för EU-valet
POLITIK: Mätningar tyder på lågt valdeltagande även denna gång
Röstandet har minskat för varje EU-val, och Värmland hör till länen med lägst valdeltagande.
Foto: Marcus Bryngelsson / NWT arkiv [Förstora]
– Man tycker att det är för långt bort och att det känns komplicerat, säger Hans Lödén, universitetslektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
64 procent av svenskarna är ganska eller helt ointresserade av EU-valet 7 juni, visar en mätning som Sifo har gjort på Sveriges Radios uppdrag. Kunskapen om valet är också begränsad, bara 33 procent vet att det är EU-val i år, enligt Synovate-mätning för tidningen Fokus.
Valdeltagandet har sjunkit sedan Sverige gick med i unionen. I EU-valet 1995 röstade 41,6 procent av de svenska väljarna, 1999 sjönk valdeltagandet till 38,8 procent och 2004 var det nere på 37,9 procent.
EU-skeptiskt län
I Värmland är ointresset ännu större. 2004 röstade bara 34 procent av länets invånare. Bara tre andra län hade lägre valdeltagande.
– Eftersom Värmland var ett av de mer skeptiska länen i folkomröstningarna om medlemskapet och om euron är det inte så konstigt att valdeltagandet är lägre här än i resten av landet, säger Hans Lödén.
Utbildnings- och inkomstnivåer har också en statistisk koppling till deltagandet i politiska val. Det syns i EU-valet. Stockholms län hade högst valdeltagande 2004, och inom Värmland låg Hammarö och Karlstad i topp.
Värmlandskandidater långt ner
Att de värmländska kandidaterna var långt från valbar plats kan också ha betydelse, tror Hans Lödén.
– Med kandidater som aktivt drev regionens frågor, som gick ut och visade på goda exempel på varför det är viktigt för Värmland att vara representerat i parlamentet, då skulle intresset kunna öka. Det räcker inte med ett namn på en lista, det handlar om att ha folk som profilerar det regionala intresset i EU.
De värmländska kandidaterna står långt ner på de flesta partiers listor även denna gång. Marie Wickberg från Västra Ämtervik är högst med en fjärdeplats på Centerns lista. Anders Ekberg är sexa på Folkpartiets lista, men varken hos övriga riksdagspartier eller hos småpartier som Junilistan, Sverigedemokraterna eller Piratpartiet finns någon värmlänning högre än 14:e plats.
Samtidigt som deltagandet har sjunkit i EU-valen visar mätningar att svenskarna har blivit mer positiva till EU-medlemskapet, under de 15 åren sedan Sverige gick med.
– Därför är det svårt att uppfatta det sjunkande valdeltagandet som ett fördjupat missnöje med EU. Snarare är det att man uppfattar att Europafrågorna ligger långt borta, säger Hans Lödén.
Har EU-valet betydelse för Värmland?
– Ja, definitivt. Värmland är en utkantsregion och då är det extra viktigt att värmländska aktörer förmår att prata direkt till EU. Parlamentet är en väg för en liten region att nå fram.


















































































