Värmländska hemvärnet på krigsstigen
VÄRMLAND: Tror inte på ÖB's förslag om förändring
I Överbefälhavaren Håkan Syréns perspektivstudie från december 2007 föreslås en rejäl förändring av det svenska hemvärnet från 2018.
Nu är det värmländska hemvärnet på krigsstigen.
Man tycker inte att förändringen är hållbar.
Nu är det värmländska hemvärnet på krigsstigen.
Man tycker inte att förändringen är hållbar.
Publicerad: 2008-04-22 21:59 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:31
;)
Maths Håkansson och Jan Hage på båda sidor om Lars Gustafsson som är kompanichef för Nordmarkens hemvärnskompani. På ett möte i Årjäng i fredags uttryckte de sina åsikter om överbefälhavaren Håkan Syréns förslag att förändra hemvärnet.
Foto: Jens Magnusson [Förstora]
Foto: Jens Magnusson [Förstora]
Enligt perspektivstudien så är tanken att hemvärnet ska personalförsörjas genom avkastning av yrkessoldater och cirka 5 500 personer från frivilligorganisationen.
Totalt ska hemvärnet bestå av cirka 16 500 soldater från och med 2018. Det är nästan en minskning med hälften mot dagens 30 000.
Överstelöjtnanterna Maths Håkansson och Jan Hage, chefer för Värmlands Västra respektive Östra hemvärnsbataljoner, tror inte på idén med avkastning.
– Vi tycker inte att det är rimligt eller att det ger en tillräcklig bas.
– Vi tror inte att militärer med sju år i Försvarsmakten som haft 30 000 i månaden vill bli hemvärnsmän, säger Maths Håkansson.
Han och Jan Hage tror dessutom att hemvärnet kommer att försvinna från flera delar av landet och koncentreras till storstäderna om studien blir verklighet.
Viktig resurs
Under ett par år har hemvärnet fått möjligheten att utbilda soldater själva under tre månader. Enligt studien ska den möjligheten tas bort.
– Det tror vi kommer att utplåna hemvärnets folkförankring totalt, säger Jan Hage.
Nu vill de båda bataljonscheferna att ÖB tänker om. De pekar just på att folkligheten och närheten till samhället eller den egna bygden är något att värna om.
När det gäller insatser i fredstid tror de nämligen att hemvärnsmän med lokalkännedom utgör en viktig resurs.
– Kontraktssoldater har inte samma motivation som bygdens folk, säger Maths Håkansson.
Dyrare utan hemvärnet
Ekonomin är en annan faktor man pekar på.
– Hemvärnet är den billigaste delen av försvaret och verksamheten kostar cirka en miljard årligen, säger Jan Hage.
En bataljonschef får cirka 26 000 kronor för de 600 till 700 timmars arbete denne lägger ner per år. Det motsvarar en timpenning på i runda slängar 40 kronor.
En vanlig soldat tjänar betydligt mindre.
Vid översvämningarna i Arvika år 2000 tjänstgjorde cirka 900 hemvärnsmän för en kostnad som förmodligen skulle varit betydligt högre om annan arbetskraft fått sättas in.
–Vad kostar en sådan insats utan hemvärnet, frågar sig Maths Håkansson.
Totalt ska hemvärnet bestå av cirka 16 500 soldater från och med 2018. Det är nästan en minskning med hälften mot dagens 30 000.
Överstelöjtnanterna Maths Håkansson och Jan Hage, chefer för Värmlands Västra respektive Östra hemvärnsbataljoner, tror inte på idén med avkastning.
– Vi tycker inte att det är rimligt eller att det ger en tillräcklig bas.
– Vi tror inte att militärer med sju år i Försvarsmakten som haft 30 000 i månaden vill bli hemvärnsmän, säger Maths Håkansson.
Han och Jan Hage tror dessutom att hemvärnet kommer att försvinna från flera delar av landet och koncentreras till storstäderna om studien blir verklighet.
Viktig resurs
Under ett par år har hemvärnet fått möjligheten att utbilda soldater själva under tre månader. Enligt studien ska den möjligheten tas bort.– Det tror vi kommer att utplåna hemvärnets folkförankring totalt, säger Jan Hage.
Nu vill de båda bataljonscheferna att ÖB tänker om. De pekar just på att folkligheten och närheten till samhället eller den egna bygden är något att värna om.
När det gäller insatser i fredstid tror de nämligen att hemvärnsmän med lokalkännedom utgör en viktig resurs.
– Kontraktssoldater har inte samma motivation som bygdens folk, säger Maths Håkansson.
Dyrare utan hemvärnet
Ekonomin är en annan faktor man pekar på.– Hemvärnet är den billigaste delen av försvaret och verksamheten kostar cirka en miljard årligen, säger Jan Hage.
En bataljonschef får cirka 26 000 kronor för de 600 till 700 timmars arbete denne lägger ner per år. Det motsvarar en timpenning på i runda slängar 40 kronor.
En vanlig soldat tjänar betydligt mindre.
Vid översvämningarna i Arvika år 2000 tjänstgjorde cirka 900 hemvärnsmän för en kostnad som förmodligen skulle varit betydligt högre om annan arbetskraft fått sättas in.
–Vad kostar en sådan insats utan hemvärnet, frågar sig Maths Håkansson.
Nöjen & evenemang
