Anklagades för våldtäkt efter sex år
VÄRMLAND: ”Jag vet att det hon säger aldrig har hänt”
Sex år efter skilsmässan anmäldes Peter för hundratalet grova våldtäkter. Mot sitt nekande dömdes han till fängelse.
– Jag tänkte att det måste vara något fel, det är inte mig de pratar om, säger han.
– Jag tänkte att det måste vara något fel, det är inte mig de pratar om, säger han.
Publicerad: 2007-04-23 06:27 | Uppdaterad: 2010-05-26 09:43
;)
Mot sitt nekande dömdes Peter i tingsrätten för våldtäkt till två års fängelse. I hovrätten sänktes straffet till ett och ett halvt år.
Nu hoppas han på resning i Högsta domstolen.
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Han går och väntar på att avtjäna ett fängelsestraff på ett och ett halvt år för våldtäkt. Ett brott som han själv hävdar att han aldrig har begått.
Ord står mot ord. Men både tingsrätten och hovrätten valde att tro på kvinnan och Peter dömdes mot sitt nekande.
Stormigt förhållande
Hösten 1992 inledde Peter förhållandet med en kvinna som vi kan kalla för Sara. De flyttade snabbt ihop och året därpå fick de en son tillsammans.
Visst var det stormigt ibland, det var en hel del alkohol med i bilden och Peter erkänner att han slagit till henne med handflatan vid några tillfällen.
Men våldtäkt?
– När jag satt där inne i cellen på häktet så tänkte jag att det måste vara något fel. Det kan inte vara mig de pratar om, det finns inte möjligheter i världen.
Över 100 våldtäkter
1999 skilde sig Sara och Peter. Sex år senare, i början av 2005 när Peter blev tillsammans med en annan kvinna, kom anklagelserna. Sara förbjöd honom från att träffa sin son och under ett telefonsamtal blev Peter förbannad och höjde rösten. När Peter försökte ta till rättsliga åtgärder kontrade kvinnan med att ansöka om besöksförbud och polisanmälde honom för olaga hot.
Under polisförhören berättade kvinnan att hon också blivit våldtagen – ungefär två gånger i månaden i fyra års tid.
– Jag bad henne dra åt helvete över telefon men det är inga ett och ett halvt års fängelse för det, säger Peter.
Han glömmer aldrig när polisen ringde till jobbet och berättade om anmälan.
– Jag trodde att det var någon jobbarkompis som ringde och drev med mig, säger han.
Han satt anhållen från fredag till söndag men släpptes eftersom det saknades skäl för häktning. Peter greps igen efter två månader och åtal väcktes mot honom. Han satt häktad i nästan tre månader, över hela jul- och nyårshelgen, innan domen föll i slutet på januari.
Skäms inte
Många av Peters närmaste inklusive hans nuvarande fru litar på vad han säger. Men han oroar sig ibland för hur han ska bemötas inne på fängelset och framförallt hur det ska gå när han kommer ut och ska söka jobb igen.
– Vad ska jag svara när de frågar vad jag gjort det senaste året? Jo, jag har suttit inne för våldtäkt.
Ändå har han inga problem med att ställa upp på bild i tidningen. Men av hänsyn till hans anhöriga så har vi valt att dölja hans ansikte.
– Jag har ingenting att skämmas för och tänker inte gå och gömma mig. Jag hoppas att någon förr eller senare ska titta i pappren och upptäcka att jag är oskyldig.
Varför tror du att hon anmäler dig för våldtäkt om det inte är sant?
– Det undrar jag också. Jag har tänkt fruktansvärt mycket på det här i efterhand, hur hon kunde göra en så brutal anmälan så många år efteråt. Jag vet ju att det hon säger aldrig har hänt. Endera har det slagit slint i huvudet eller så är hon ute efter pengar. Jag undrar hur vanligt det är att någon sitter och gråter sig till en trovärdig historia i rätten, och hur många som är i samma situation som mig.
Så här säger kvinnan till NWT:
– Om det inte hade hänt så hade jag aldrig anmält.
Varför väntade du så länge?
– Dels för att jag förträngde det, dels för att jag var rädd.
Peter påstår att du anmälde honom när han tog till rättsliga åtgärder för att få träffa sin son?
– Det har absolut inget med det att göra. Nu hoppas jag bara att det här får ett slut för det har varit jobbigt för alla.
Ord står mot ord. Men både tingsrätten och hovrätten valde att tro på kvinnan och Peter dömdes mot sitt nekande.
Stormigt förhållande
Hösten 1992 inledde Peter förhållandet med en kvinna som vi kan kalla för Sara. De flyttade snabbt ihop och året därpå fick de en son tillsammans. Visst var det stormigt ibland, det var en hel del alkohol med i bilden och Peter erkänner att han slagit till henne med handflatan vid några tillfällen.
Men våldtäkt?
– När jag satt där inne i cellen på häktet så tänkte jag att det måste vara något fel. Det kan inte vara mig de pratar om, det finns inte möjligheter i världen.
Över 100 våldtäkter
1999 skilde sig Sara och Peter. Sex år senare, i början av 2005 när Peter blev tillsammans med en annan kvinna, kom anklagelserna. Sara förbjöd honom från att träffa sin son och under ett telefonsamtal blev Peter förbannad och höjde rösten. När Peter försökte ta till rättsliga åtgärder kontrade kvinnan med att ansöka om besöksförbud och polisanmälde honom för olaga hot.Under polisförhören berättade kvinnan att hon också blivit våldtagen – ungefär två gånger i månaden i fyra års tid.
– Jag bad henne dra åt helvete över telefon men det är inga ett och ett halvt års fängelse för det, säger Peter.
Han glömmer aldrig när polisen ringde till jobbet och berättade om anmälan.
– Jag trodde att det var någon jobbarkompis som ringde och drev med mig, säger han.
Han satt anhållen från fredag till söndag men släpptes eftersom det saknades skäl för häktning. Peter greps igen efter två månader och åtal väcktes mot honom. Han satt häktad i nästan tre månader, över hela jul- och nyårshelgen, innan domen föll i slutet på januari.
Skäms inte
Många av Peters närmaste inklusive hans nuvarande fru litar på vad han säger. Men han oroar sig ibland för hur han ska bemötas inne på fängelset och framförallt hur det ska gå när han kommer ut och ska söka jobb igen.– Vad ska jag svara när de frågar vad jag gjort det senaste året? Jo, jag har suttit inne för våldtäkt.
Ändå har han inga problem med att ställa upp på bild i tidningen. Men av hänsyn till hans anhöriga så har vi valt att dölja hans ansikte.
– Jag har ingenting att skämmas för och tänker inte gå och gömma mig. Jag hoppas att någon förr eller senare ska titta i pappren och upptäcka att jag är oskyldig.
Varför tror du att hon anmäler dig för våldtäkt om det inte är sant?
– Det undrar jag också. Jag har tänkt fruktansvärt mycket på det här i efterhand, hur hon kunde göra en så brutal anmälan så många år efteråt. Jag vet ju att det hon säger aldrig har hänt. Endera har det slagit slint i huvudet eller så är hon ute efter pengar. Jag undrar hur vanligt det är att någon sitter och gråter sig till en trovärdig historia i rätten, och hur många som är i samma situation som mig.
Så här säger kvinnan till NWT:
– Om det inte hade hänt så hade jag aldrig anmält.
Varför väntade du så länge?
– Dels för att jag förträngde det, dels för att jag var rädd.
Peter påstår att du anmälde honom när han tog till rättsliga åtgärder för att få träffa sin son?
– Det har absolut inget med det att göra. Nu hoppas jag bara att det här får ett slut för det har varit jobbigt för alla.
Fakta
Rättsliga bakgrunden
• Sex år efter skilsmässan anmäler ex-hustrun Peter för olaga hot. Under polisförhören kommer det fram att hon blivit våldtagen hundratalet gånger under fyra års tid.
Peter åtalas för grov våldtäkt och olaga hot.
• Han döms i tingsrätten till två års fängelse för ett femtiotal våldtäkter och rubriceringen ändras från grov våldtäkt till våldtäkt.
• Hovrätten delar tingsrättens uppfattning men sänker straffet till ett och ett halvt års fängelse med motiveringen att det tagit lång tid innan kvinnan anmälde. Två nämndemän var skiljaktiga och ansåg att det inte gick att sätta mer tilltro till Sara än till Peter. Eftersom det saknas teknisk bevisning ansåg de att det inte är ”ställt utom allt rimligt tvivel” att han gjort sig skyldig till våldtäkt.
• Peter överklagar till Högsta domstolen men nekas prövningstillstånd.
Peter åtalas för grov våldtäkt och olaga hot.
• Han döms i tingsrätten till två års fängelse för ett femtiotal våldtäkter och rubriceringen ändras från grov våldtäkt till våldtäkt.
• Hovrätten delar tingsrättens uppfattning men sänker straffet till ett och ett halvt års fängelse med motiveringen att det tagit lång tid innan kvinnan anmälde. Två nämndemän var skiljaktiga och ansåg att det inte gick att sätta mer tilltro till Sara än till Peter. Eftersom det saknas teknisk bevisning ansåg de att det inte är ”ställt utom allt rimligt tvivel” att han gjort sig skyldig till våldtäkt.
• Peter överklagar till Högsta domstolen men nekas prövningstillstånd.
Nöjen & evenemang
