Forskaren som röjer minor på kontoret
KARLSTAD: Gammal metod förbättras på universitetet
Här är minröjaren som aldrig satt sin fot på ett minfält.
Karlstadsforskaren Andreas Jakobsson upptäcker sprängämnen med hjälp av matematik.
Karlstadsforskaren Andreas Jakobsson upptäcker sprängämnen med hjälp av matematik.
Publicerad: 2007-03-27 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 15:48
;)
Det är här slutsteget i Andreas Jakobssons patenterade formel. Svaret på uträkningen avslöjar om det finns sprängmedel i den misstänkta minan eller inte. [Förstora]
;)
Andreas Jakobsson är professor i signalbehandling på Karlstads universitet och ingår i en unik forskargrupp. Sina bästa idéer får han i duschen och när han dricker kaffe.
Foto: Jenny Norberg [Förstora]
Foto: Jenny Norberg [Förstora]
Världen vimlar av livsfarliga minor. Enligt vissa beräkningar lär det ta 500 år att hitta och oskadliggöra dem alla.
Ändå blir minorna fler. Och till skillnad från de äldre i metall är de nya ofta gjorda av plast, vilket innebär att minröjarna inte längre kan använda metalldetektorer i sitt arbete.
Det är här Andreas Jakobsson, professor i signalbehandling på Karlstads universitet, kommer in i bilden. Hans arbete går ut på att hitta ett effektivt sätt att upptäcka minor och andra sprängämnen. Kort förklarat är han en slags teoretisk minröjare.
Till sin hjälp har han främst tre saker. Penna, papper – och sin hjärna.
– Jag tycker om att sitta på min kammare och klura på lösningar. Det är kicken jag får av att komma på något som driver mig, säger Andreas Jakobsson.
Jobbar varje dag
Hans ämne är komplicerat och låter sig egentligen inte beskrivas på några få rader. Mycket förenklat kan man säga att målet är att få fram en sensor som effektivt läser av de signaler som ett sprängämne avger. På så vis är det möjligt att hitta även plastminor. Utgångspunkten är en metod, på engelska kallad NQR, som funnits i flera decennier.
– Vad vi har gjort är att påskynda processen. NQR tar lång tid, vårt förlopp är minst 50 gånger snabbare.
Andreas Jakobssons del i arbetet är att ta fram algoritmer, ett slags räknemönster eller enklare uttryckt detektionsformler, för hur sprängämnen kan upptäckas. Exakt hur krångligt det kan vara ser du på formeln på bilden här bredvid.
– Det blir en hel del räkning och funderande när jag jobbar. Fast allra bäst tänker jag i duschen eller när jag dricker kaffe, skrattar Andreas Jakobsson.
Han jobbar varje dag i veckan. Först på dagen, sedan när barnen somnat. Att röja minor tar tid. Även för den som aldrig befunnit sig på ett minfält.
– Jag har ingen aning om hur man använder sprängämnen. Min kollega i London däremot, kan nog bygga vilken bomb som helst. Själv är jag en riktig teoretiker.
Patent på gång
Efter tre års hårt arbete på Karlstads universitet är belöningen inte långt borta. En ansökan om ett grundpatent på en formel har lämnats in. Och Andreas Jakobsson tror att en maskin som redan finns ute på marknaden i framtiden kommer att använda sig av hans algoritm.
– Förutom minröjare hoppas vi också kunna vara med och ta fram sprängämnesdetektorer till flygplatser.
Forskare jobbar sällan ensamma. Andreas Jakobsson ingår i ett unikt samarbete med en grupp på King´s College i London, där han tidigare var anställd. Det brittiska försvaret förser gruppen med sprängmedel som används för att testa forskarnas teorier.
– Det är svårt att få tag på sprängämnen, så det är verkligen en fördel. Men det är inte alltid vi kan berätta vad vi kommer fram till, eftersom försvaret hemligstämplar resultaten.
Kan missbrukas
Andreas Jakobsson inser att hans arbete har två sidor. Vetskapen om hur minorna hittas kan också användas av vapentillverkare.
– De vet ju även vad vi inte klarar av att göra än så länge. Så visst kan det vi gör missbrukas, säger han.
Dessutom kan företagen använda forskarnas formler till egen tillverkning. För Andreas Jakobsson är det viktigt att inte bidra till den utvecklingen.
– Jag vill hindra spridningen. När ett utländskt u-båtsföretag ringde och ville ha hjälp att tolka mina uträkningar sa jag nej.
Ändå blir minorna fler. Och till skillnad från de äldre i metall är de nya ofta gjorda av plast, vilket innebär att minröjarna inte längre kan använda metalldetektorer i sitt arbete.
Det är här Andreas Jakobsson, professor i signalbehandling på Karlstads universitet, kommer in i bilden. Hans arbete går ut på att hitta ett effektivt sätt att upptäcka minor och andra sprängämnen. Kort förklarat är han en slags teoretisk minröjare.
Till sin hjälp har han främst tre saker. Penna, papper – och sin hjärna.
– Jag tycker om att sitta på min kammare och klura på lösningar. Det är kicken jag får av att komma på något som driver mig, säger Andreas Jakobsson.
Jobbar varje dag
Hans ämne är komplicerat och låter sig egentligen inte beskrivas på några få rader. Mycket förenklat kan man säga att målet är att få fram en sensor som effektivt läser av de signaler som ett sprängämne avger. På så vis är det möjligt att hitta även plastminor. Utgångspunkten är en metod, på engelska kallad NQR, som funnits i flera decennier. – Vad vi har gjort är att påskynda processen. NQR tar lång tid, vårt förlopp är minst 50 gånger snabbare.
Andreas Jakobssons del i arbetet är att ta fram algoritmer, ett slags räknemönster eller enklare uttryckt detektionsformler, för hur sprängämnen kan upptäckas. Exakt hur krångligt det kan vara ser du på formeln på bilden här bredvid.
– Det blir en hel del räkning och funderande när jag jobbar. Fast allra bäst tänker jag i duschen eller när jag dricker kaffe, skrattar Andreas Jakobsson.
Han jobbar varje dag i veckan. Först på dagen, sedan när barnen somnat. Att röja minor tar tid. Även för den som aldrig befunnit sig på ett minfält.
– Jag har ingen aning om hur man använder sprängämnen. Min kollega i London däremot, kan nog bygga vilken bomb som helst. Själv är jag en riktig teoretiker.
Patent på gång
Efter tre års hårt arbete på Karlstads universitet är belöningen inte långt borta. En ansökan om ett grundpatent på en formel har lämnats in. Och Andreas Jakobsson tror att en maskin som redan finns ute på marknaden i framtiden kommer att använda sig av hans algoritm.– Förutom minröjare hoppas vi också kunna vara med och ta fram sprängämnesdetektorer till flygplatser.
Forskare jobbar sällan ensamma. Andreas Jakobsson ingår i ett unikt samarbete med en grupp på King´s College i London, där han tidigare var anställd. Det brittiska försvaret förser gruppen med sprängmedel som används för att testa forskarnas teorier.
– Det är svårt att få tag på sprängämnen, så det är verkligen en fördel. Men det är inte alltid vi kan berätta vad vi kommer fram till, eftersom försvaret hemligstämplar resultaten.
Kan missbrukas
Andreas Jakobsson inser att hans arbete har två sidor. Vetskapen om hur minorna hittas kan också användas av vapentillverkare.– De vet ju även vad vi inte klarar av att göra än så länge. Så visst kan det vi gör missbrukas, säger han.
Dessutom kan företagen använda forskarnas formler till egen tillverkning. För Andreas Jakobsson är det viktigt att inte bidra till den utvecklingen.
– Jag vill hindra spridningen. När ett utländskt u-båtsföretag ringde och ville ha hjälp att tolka mina uträkningar sa jag nej.
Karlstad: Karlstads kommun
.....: Nysäters Buss AB
Forshaga: Auktionshallen Geijersgatan 2
Karlstad: Auktionsverket i
Arvika: Johans Diversehandel Mosseberg maskingränd 2
