Många industrijobb i väst har försvunnit

Utflyttningar och minskningar av personal på grund av vinstskäl och rationaliseringar har varit ett genomgående tema inom den västvärmländska industrin de senaste tio åren. Det som – när det gäller utflyttning – började med Carrier 2002 har fortsatt i Schott Termofrost, Rec Scanmodule och delar av Coffee Queen på senare år. Uppskattningsvis runt 1 500 industrijobb har försvunnit från västra Värmland i samband med utflyttningar till låglöneländer, nedläggningar och rationaliseringar.

– Företagen har velat få ner kostnaderna, säger Lars-Erik Axelsson, ombudsman på IF Metall Värmland.

Färre anställda

På listan över företag som flyttat eller nystartat på annan plats finns även Kongsberg Automotive AB, TVAB och AB Licenssvetsningar, medan Fundo, Arvika Smide, Arvika Gjuteri, Thermia, Perfekta, Elektromekan och Antiphon med flera tillhör de företag som – även om flera av dem är vitala idag – har färre anställda jämfört med toppåren. Trots tappen finns det möjligheter, menar IF Metall, inte bara genom att vara kostnadseffektiva och genom att ta fram bra produkter utan även genom samarbete mellan företag och personal.

– En möjlighet för Sverige och västra Värmland är att man kan dra nytta av att vi är duktiga på att prata med varann, det är ingen hierarki i Sverige. Exempelvis vi i IF Metall kan prata direkt med vd:ar och andra ansvariga och behöver inte gå genom åtta underchefer för att få kontakt. Detta, organisationen i företagen parat med forskning och utveckling, skulle kunna bli en pluseffekt för hela Sverige, och för västra Värmland.

Arvikaverken

Trots tappen finns det även ljuspunkter vad gäller sysselsättning. Till det positiva inom detta avtalsområde finns Arvikaverken som över tid varit en mycket stark motor, till de stabila hör även Bengt Lundin AB och Norma.

Arvikaverken hade för tio år sedan 550 metallare, i dag är man nästan det dubbla – Volvo har dock en ny fabrik för hjullastartillverkning på gång i USA och i Arvika har den för personalen mera osäkra inhyrningen ökat. Dragkraft har även den norska arbetsmarknaden haft som möjliggjort utkomst för många västvärmlänningar. Exempelvis pendlade nästan 2 000 Arvika- och Eda- och Årjängsbor till Norge 2008 enligt befintlig statistik och sedan 2008 är bedömningen att pendlingen ökat.

En positiv utveckling för IF Metalls avtalsområde finns också i Töcksfors där bland annat Flexit, som tillverkar ventilationsanläggningar, håller på att bygga ut. Positivt för arbetsmarknaden i stort har ju även handelsetableringar i Töcksfors och Charlottenberg varit.

Specialisering

I dag finns även oro för att billiga ingenjörer i exempelvis Indien med flera länder ska påverka svensk industris mera avancerade arbetsuppgifter. Vilken utflyttning det än handlar om berör den dock inte bara västra Värmland utan även Sverige i stort.

– Man får inte se det här som en lokal fråga utan det är industrin i Sverige som tappar, säger Christina Gabrielsson, vd på Arvika Gjuteri. För Arvika tror jag att vi ska jobba med de företag som finns här, utveckla dem och se till att de är konkurrenskraftiga. Att det ska komma nya företag hit kan man alltid önska sig men det är mindre troligt. Vi på Arvika Gjuteri vinner inte på att bli större och större utan på att vara duktiga. Jag tror vi kommer att jobba mycket med specialiseringar framöver, att helt enkelt vara duktiga på det vi gör.